AI-häxor tar plats på Historiska museet
Det ska vara en häxa i år. På bio visas "Wicked", på tv "Agatha all along" – och på Historiska museet i Stockholm öppnar nu en utställning med titeln "Häxor".
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Utställningen visades först på Kalmar slott, men är specialanpassad för Historiska museet i Stockholm.
Här tillkommer bland annat en 400 år gammal isländsk svartkonstbok från museets samlingar. Museet håller också dagliga introduktioner till utställningen på temat "Häxor, finns dom?".
Utställningen, som tidigare har visats i Kalmar, kan ses i Stockholm fram till maj, och är skapad av konstnären Pompe Hedengren i samarbete med scenografen Erik Gullberg och historieläraren och programledaren Cecilia Düringer. Senare går den ut på turné i landet.
Genom texter, filmer, stillbilder och uppbyggda miljöer berättas först och främst om häxprocesserna och om de människor som blev dess offer.
— Vi vill skildra 1600-talets svenska häxprocesser, där 300 personer dödades, men också berätta om det mytologiska med häxor, säger Cecilia Düringer till TT.
"Besatt" av häxprocesserna
I ett rum skildras mytologin kring häxor och den dyrkan av djävulen som låg till grund för detta. Att djävulen var verklig ansågs allmänt vedertaget.
Pompe Hedengren berättar att han länge varit "besatt" av händelserna.
— För några år sedan gick jag djupare in i min besatthet av häxprocesserna, jag besökte Älvdalen och Torsåker, de ställen där processerna ägde rum. Jag träffade historiker, biskopar, moderna häxor.
Det fick honom att börja fundera på att göra en utställning tillsammans med samarbetspartnern Erik Gullberg. Sedan kontaktade han Cecilia Düringer för att höra om hon var intresserad av att vara med.
Medan Hedengren och Gullberg skapade det yttre, skrev Düringer texterna till utställningen. Hedengren ägnade två år åt att med hjälp av AI skapa porträtt av hur 30 av offren kunde ha sett ut.
— De här kvinnorna är anonyma, de är siffror i en historiebok. Jag ville hedra dem genom att porträttera dem. Jag har fotograferat, jag har jobbat med kostymörer, det har varit en väldigt lång digital process.
Amerikaner blev inspirerade
Utställningen visar hur häxprocesserna startade, vad som orsakade dem och vad som fick dem att få ett abrupt slut 1676.
— När de pågick i Sverige höll liknande processer på att avta ute i Europa. I Amerika hörde man talas om det och det var troligen inspiration till de häxprocesser som ägde rum i Salem i Massachusetts på 1690-talet, säger Cecilia Düringer.
Under rundvandringen på museet spelas specialskriven musik, komponerad av Lasse Sander och Fredrik Sundberg – musik som går från det nästan eteriska till skräckfilmsinspirerat dramatisk.
I mars publiceras boken ”Häxor”, där Hedengren och Düringer berättar om trolldomens historia i Sverige och om häxprocesserna.
