I ”Stulna barndomar” följer BBC-journalisterna Nina Nazarova och Svjatoslav Chomenko fyra ukrainska familjers öden. Boken dokumenterar hur barn förs till Ryssland, hålls kvar med tvång, placeras i nya ryska familjer och metodiskt omprogrammeras till att bli ryssar.
”Ogreppbart”
Allt under den ryska förespeglingen av att barnen i själva verket skyddas från kriget.
Klicka här för att följa oss på Google— Jag önskar att vi aldrig hade behövt skriva den här boken. Jag vill inte ens att mina egna barn ska läsa den i framtiden, för det som skett med de ukrainska barnen är ogreppbart, säger Svjatoslav Chomenko.
Han kommer från Ukraina och arbetar trots brinnande krig fortfarande från Kiev. Nina Nazarova kommer från Ryssland och verkar numera från Riga i Lettland, dit BBC har flyttat sin Moskvaredaktion efter krigsutbrottet. Efter att ha bevakat de försvunna ukrainska barnen i enskilda nyhetsreportage insåg hon att historierna borde sammanfogas till en bok.
— Det som har hänt och händer med de ukrainska barnen måste protokollföras och förklaras för resten av världen. Vi har försökt samla och förvalta bevis för det som skett för att det ska finnas på pränt i framtiden, säger hon.
Två perspektiv
Internationella brottmålsdomstolen i Haag utfärdade 2023 en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova. De misstänks för ”olaglig deportation” av ukrainska barn, något som startade i och med Rysslands invasionskrig i Ukraina året före.
”Stulna barndomar” hade inte kunnat skrivas om inte författarna hade kommit från just Ryssland och Ukraina, menar Nazarova och Chomenko. De båda journalisterna var vänner redan innan kriget började, och deras olika perspektiv gav nödvändiga ingångar till boken:
— Jag vet hur man får fram information i Ryssland, jag vet hur man måste prata med ryska myndigheter. Svjatoslav vet hur man handskas med Ukrainas myndigheter, säger hon.
— Den här boken hade aldrig blivit skriven om vi inte hade haft våra olika nationaliteter. Men vårt samarbete är framförallt ett exempel på vad två journalister kan åstadkomma tillsammans, oavsett nationalitet, säger Svjatoslav Chomenko.
Hur arbetet med boken har påverkat dem båda är svårt att svara på, säger Chomenko:
— Jag tror att jag kan svara på det först när kriget väl är slut.
