Recension24: Bob Dylan i Globen
Blunda, dröm om förr, åk hem och glöm alltihopa.
Blunda, föreställ dig att du är på en coverkonsert med Clint Eastwood. Åk hem, och glöm det hela.
Stående ovationer. Är det för att han kraxat fram en version av Blowin in the Wind eller är det för att han äntligen ska gå av scenen?
Bod Dylan är ju ändå Bob Dylan, men man börjar undra om priset han betalar för att stå där och förnedra sig verkligen motsvarar det han kan räkna hem i kronor och ören efter kvällens spelning.
Publiken var i chocktillstånd och så fort 67-åringen satte den ena foten framför den andra i vad som såg ut att vara ett danssteg fylldes Globen med jubel och applåder. Nästan som när ens barn precis lärt sig gå.
Dylan kanske är lika känd för att inte vara en hejare live som han är för låten Like a Rolling Stone .
Så dröm er tillbaka till den tid då han stod med ett ställ på bröstet, med ett munspel mellan läpparna och en gitarr i famnen. För vi kan nog konstatera att det faktiskt var mycket, mycket bättre förr.
Skrivet av:
