Datalagringsdirektivet
EU-direktivet om datalagring innebär att uppgifter och innehåll i privatpersoners elektroniska kommunikationstrafik lagras med namn och adressuppgifter i 6 till 24 månader för analys där det finns misstanke om brott.
Ett EU-direktiv betyder att medlemsstaterna förbinder sig att uppnå direktivets mål, utan att specificera hur detta går till.
I praktiken skapar direktivet möjligheten att övervaka samtliga medborgares sms, e-post och telefonsamtal. Initiativet till direktivet initierades av bland annat förre justitieministern Thomas Bodström (s) i samband med terrordåden i Madrid 2004 och London 2005.
Frågan har orsakat stort rabalder eftersom den trampar långt in på den personliga integritetens område. Motsståndarsidan kallar förslaget en del av ”Bodströmsamhället”.
EU-kommissionen har stämt Sverige för att man ännu inte har lagstadgat förslaget och justitieminsiter Beatrice Ask (m) förklarar att man avvaktar på grund av den starka debatt som direktivet genererat och man vill inte ta den frågan under valår.
De rödgröna var tidigare överens om att lagstadga direktivet men miljöpartiet och vänsterpartiet hoppade av uppgörelsen och vill låta Europadomstolen utreda om direktivet bryter mot de mänskliga rättigheterna. Socialdemokraterna står fortfarande kvar vid att införa lagen.
Inom alliansen är det bara centerpartiet som ställer sig emot direktivet tillsammans med piratpartiet.
Vad tycker du? Rösta på ett av alternativen högst upp till höger.
