Experten förklarar: Så går en könskorrigering till

Flera personer känner sig inte bekväma i sin egen kropp, vilket kan skapa ett enormt lidande. Därför väljer många att göra en könskorrigering. I samband med kvällens avsnitt av Uppdrag granskning om unga kvinnor som ångrar sitt könsbyte, så har vi på Nyheter24 tagit reda på hur själva processen går till.

Först får den sökande träffa ett team bestående av psykolog, socionom, kurator och läkare. På Lundströmsmottagningen i Västra Götaland så vill de ha en observationstid på ett år för att kunna förstå och följa patienten.

– Då pratar vi om könsidentitet och könsdysfori, vilket betyder att man lider för sin kropp. Att den inte stämmer överens med den kroppen man identifierar sig med, säger Lennart Fällberg, vårdenhetschef på mottagningen.

Leder till en diagnos

Sedan leder utredningarna ofta till att det blir en diagnos, som transexualism och könsdysfori, om inte patienten ångrar sig under resans gång. 

– Då får man behandling med hormoner och eventuellt kirurgi. Sen finns det möjlighet att spara könsceller för att möjligöra att få barn i framtiden, säger han.

Den komplexa processen tar minst ett år, vilket inkluderar flera besök på mottagningen, hormonbehandlingar och eventuella kirurgiska ingrepp.

– Det gör vi så att man inte ska ångra sig. Personen måste vara övertygad, säger han.

"Vissa lever redan i det andra könet"

Eftersom hormonbehandlingen förändrar kroppen både psykiskt och fysiskt så får man fortsatt stöd hos mottagningen. 

– Sen kan det variera hur lång tid det tar, vissa lever ju redan i det andra könet under det första besöket hos oss. De har redan transiterat socialt. Och andra har inte överhuvudtaget påbörjat den processen, säger han.

Därefter får man söka till det rättsliga rådet för att byta det juridiska könet och få tillstånd till att göra ingrepp på könsorganet. Då ska det ha tagit ytterligare ett år. 

Vad är riskerna med en könskorrigering?

– Personer som inte har ärftlighet för maligna sjukdomar och hjärt– och kärlsjukdomar, så är riskerna med hormonbehandlingar inte så stora så vitt man vet. Det kan finnas en ökad risk för blodpropp och urkalkning av skelettet. 

Han fortsätter:

– När det gäller kirurgi så är det väldigt mycket komplikationer efter operationer i könsorganen. Som med alla ingrepp så det risk för ärrbildningar och smärta. Man kan även få problem med urinvägarna och drabbas av läckage.

Hur ofta blir patienterna nöjda med resultatet?

– Det finns de som blir nöjda trots svåra komplikationer. Men det finns inga siffror på det. 

Vad kan man göra om man ångrar en könskorrigering?

– Man kan byta personnummer igen och byta hormonerna man tar. Sedan går det att göra små justeringar kirurgiskt. Men det är omöjligt att bli det kön man var från början rent anatomiskt.

Ikväll tar Uppdrag granskning upp könskorrigering och hur det ibland kan slå fel bland unga kvinnor. Avsnittet sänds i kväll klockan 20.00 på SVT1.