Aung San Suu Kyi och Myanmar-konflikten – så hänger allt ihop

De våldsamma striderna i Myanmar ser inte ut att avta, och hittills har över 700 demonstranter blivit avrättade av de militära styrkorna.

Bland de dödade finns invånare i alla åldrar – inklusive små barn.

Läs mer: 4 frågor och svar – det här är vad som händer i Myanmar

Vem är Aung San Suu Kyi?

Kanske känner du igen Aung San Suu Kyi, kvinnan vars ansikte har synts på både skyltar, t-shirts och banderoller under demonstrationerna. Hon är landets civila ledare, men syns aldrig till i samband med protesterna.

Vem är hon, och varför spelar hon en sådan viktig roll i den blodiga konflikten? Nyheter24 reder ut hur allt hänger ihop.

En av landets mäktigaste familjer

Aung San Suu Kyi föddes 1945 i Myanmars huvudstad Rangoon.

Som dotter till militärledaren, tillika självständighetshjälten General Aung San har Suu Kyi alltid tillhört en av Myanmar's absolut mäktigaste familjer. 

Pappan, som var ledare i landets befrielsearmé, sköts till döds under en pågående förhandling år 1947. Då var dottern bara två år gammal.

Träffade maken på Oxford University

År 1964 var Suu Kyi 19 år gammal – och flyttlasset gick till Oxford för studier i filosofi, politik och ekonomi. Här träffade hon sin blivande make, historiestudenten Michael Aris, som hon gifte sig med 1971. 

Tillsammans fick paret två söner, Alexander och Kim, och i drygt 15 år lever de ett härligt liv i den brittiska överklassen.

Löftet: Att inte överge folket

Men redan innan giftermålet var Suu Kyi tydlig med Aris – om folket i Myanmar någonsin skulle behöva henne så skulle hon inte överge dem. 

Och i mars 1988 kom telefonsamtalet som skulle vända hela hennes liv upp och ner. 

Hennes mamma hade blivit allvarligt sjuk, och Suu Kyi reste tillbaka till det – vid tidpunkten – raserade hemlandet. Många år under diktatorn General Ne Wins makt hade resulterat i en utbredd fattigdom och en rörig ekonomi. 

"Jag kunde inte som min faders dotter förbli likgiltig till allt som pågick", sade Suu Kyi i ett tal i augusti samma år. Då hade hon bestämt sig för att leda det demokratiska upproret mot diktatorn – och blev ledare i det nyskapade partiet "National League for Democracy", NLD. 

Sattes i husarrest – i mer än 15 år

Men det uppskattade inte det militära styret, som satte henne i husarrest 1988. Här kom hon att sitta i närmare 15 år, med vissa kortare avbrott. 

Under tiden i fångenskap ställde NLD upp i politiska val, och vann – vilket aldrig erkändes av de militära styrkorna. 

År 1991 prisades Suu Kyi med Nobels fredspris för hennes icke-våldsamma demokratiska kamp. Ett pris hon inte själv kunde vara på plats och ta emot, med anledning av sin husarrest.

Åtta år senare, 1999, avled maken Michael i sviterna av cancer. Hon beviljades tillstånd att besöka honom i Storbritannien under hans sista tid i livet, men tackade nej till erbjudandet. 

Hon var rädd att inte beviljas inträde i hemlandet om hon en gång lämnade. 

Lagen förbjuder henne från att vara president

Den 13 november 2010 släpptes Aung San Suu Kyi från sin långa husarrest. Då kunde hon inte bara återgå till politiken, utan dessutom träffa sin söner för första gången på ett årtionde. 

Sedan dess, fram till gripandet i februari 2021 har hon tjänat Myanmar som landets civila ledare. På grund av en relativt nytillkommen lag tillåts hon inte inneha rollen som president, eftersom hennes barn är utländska medborgare.

Fram till militärkuppen i år satt partikollegan Win Myint på presidentposten istället – men Suu Kyi ansågs alltid som den största ledaren.

Åter i husarrest

I november 2020 vann NLD ytterligare ett demokratiskt val i Myanmar. Valresultatet ifrågasattes av militären, som tog till våld i februari 2021. 

I samband med kuppen togs flera av landets demokratiska ledare, inklusive Suu Kyi till fånga. Hon är nu åter satt i husarrest, och har inte hörts sedan dess.

Läs mer: 

Myanmars blodigaste helg hittills – då firade militären med bankett