Många svenskar känner en trygghet i att ha pengar på sparkontot. Att veta att det finns en buffert om något oväntat skulle hända kan lugna ens vardag. Men faktum är att det finns en gräns – och den kan påverka både ekonomin och framtida möjligheter mer än du tror.
I tider av ekonomisk oro och stigande priser är det lätt att låta saldot växa, ofta långt utöver vad som kanske nödvändigtvis behövs. Nyheter24 har pratat med en expert inom området reder ut vad som är för mycket.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleLÄS MER: Därför ska du inte bli helt skuldfri
När sparkontot blir en fälla
Svenskar har i dag stora summor liggande på konton, men när blir det faktiskt ett problem? Enligt sparpsykologen Niklas Laninge på Opti blir det problematiskt när pengarna är tänkta för långsiktigt bruk, alltså sådant man inte planerar att röra på minst fem år.
– Då förlorar de köpkraft varje år, särskilt om de ligger på ett konto utan ränta. Och blir saldot mycket större än en rimlig buffert, ungefär två till tre månaders utgifter, så betyder det ofta att pengarna hade kunnat göra mer nytta någon annanstans, säger han i intervju med Nyheter24.
Inflationen är en tyst men effektiv fiende för den som sparar "för säkert". Ett tydligt exempel: en kanelbulle kostade 26 kronor för 16 år sedan och 44 kronor i dag. Om pengarna hade legat på ett vanligt sparkonto hade de knappt vuxit i takt med prisökningen.
– Inflationen är som en tyst avgift på våra pengar, den äter upp värdet medan vi tittar bort.
När tryggheten blir en illusion
Det finns även en psykologisk aspekt: pengar på kontot kan ge en känsla av säkerhet. Men när saldot växer långt över det som är rimligt för bufferten, övergår tryggheten lätt i en slags falsk säkerhet.
– Då handlar det inte längre om trygghet utan om att man håller fast vid en falsk trygghet – idén att pengarna "inte minskar i värde". I verkligheten minskar köpkraften varje år, menar Laninge.
För många handlar sparandet mer om känslor än rationella beslut. Rädsla för inflation, räntor eller osäkra tider kan göra att man inte vågar investera eller låta pengarna växa.
– I tider av oro och osäkerhet känns sparkontot som den tryggaste platsen. Men för långsiktiga pengar blir det tvärtom: rädslan leder till beslut som på sikt kostar oss mest.
Då har du för mycket på kontot
Hur vet man om man har för mycket på sparkontot? Laninge menar att det märks när man undviker saker som verkligen ger värde i livet, som upplevelser, tid med nära och kära eller långsiktiga drömmar.
– Att välja bort konsumtion av prylar är klokt, men om man även avstår från det som ger mening för att se ett växande kontosaldo, då har sparandet gått för långt, säger han.
Att hitta balans handlar om tydliga mål och struktur. Laninge tipsar om att dela upp pengarna: ha en buffert på sparkontot för oförutsedda utgifter, men låt resten arbeta i investeringar med olika tidshorisonter.
Smartare sätt att använda pengarna
För den som sitter på större summor är det viktigt att fundera på hur pengar kan ge mer värde än att bara ligga stilla. Ett första steg är att avsätta bufferten på ett konto med ränta och fria uttag. För långsiktigt sparande, flera år framåt, rekommenderar Laninge breda investeringar i exempelvis globala indexfonder. Vill man minska på risken kan insättningar spridas över tid.
Ett psykologiskt knep är att automatisera sparandet.
– När sparandet sker automatiskt, till exempel genom ett månadssparande, slipper man ta beslut varje gång och risken att man ångrar sig minskar, säger Laninge. Det kan också hjälpa att låta investeringarna ligga hos en annan aktör än själva huvudsaken, för att skapa friktion mot impulskontroller.
Så vad är egentligen för mycket? Svaret är tydligt – mer än två till tre månaders utgifter liggandes på sparkontot är för mycket att ha just i dag. För en person med genomsnittlig inkomst, cirka 40 000 kronor i månaden, blir ungefär 50 000 kronor en rimlig buffert, enligt Laninge.
Har du "för mycket" på sparkontot? Kommentera nedan!
