Krigsklirr i kassan till skogsägarna: "Historiskt"
Ukrainakriget ger klirr i kassan för svenska skogsägare. Utbudsbrist till följd av en kollaps för rysk export får priserna på det mesta att rusa, konstaterar Handelsbanken i en färsk rapport.
Det pekar uppåt för priserna på allt från skogsmark till trävaror, papper, kartong och massa den närmaste tiden. Flaskhalsar och stimulanser från pandemin i kombination med Ukrainakrigets effekter ligger bakom utvecklingen.
Sanktioner till följd av Ukrainakriget slår bland annat mot export av sågade trävaror från Ryssland och Belarus. Ryssland har historiskt varit en av världens största exportörer av just sågade trävaror och i fjol uppgick exporten till Europa till fem miljoner kubikmeter.
För massaved väntas minskad finländsk import av ryskt virke och SCA:s nya kartongmaskin i Obbola utanför Umeå bidra till trycket uppåt och Handlesbanken tror att priserna kan öka med 50-100 kronor per kubikmeter från dagens nivåer kring 300 kronor per kubikmeter.
Timmerpriserna väntas också få draghjälp av investeringar i ökad kapacitet framöver. SCA, Setra och Holmen har antingen beslutat eller öppnat upp för ökad kapacitet i sina sågverk i norr medan Derome, ATA Timber och Vida har annonserat stora ambitioner i söder.
Källa: Handelsbankens skogsrapport maj 2022
Situationen är extrem. Ovanpå massiva finans- och penningpolitiska stimulanser i pandemin – som eldat på efterfrågan och skapat stora flaskhalsar – har nu Ukrainakriget gjort att exporten strypts från en av världens största producenter på skogsmarknaden – Ryssland.
— Kombinationen av pandemieffekterna och den ryska invasionen av Ukraina är historiskt oöverträffad. Jag har aldrig varit med om något liknande, säger Christian Kopfer, analytiker på Handelsbanken, och fortsätter:
– Det råder utbudsbrist på såväl trävaror, som papper, kartong och massa, samtidigt som efterfrågan fortsätter att utvecklas starkt.
"Då blir det starka prisökningar"
Effekten är tydlig på priserna – särskilt på sågade trävaror, kartong och förpackningspapper. Och prisuppgångarna väntas enligt Kopfer hålla i sig de närmaste kvartalen.
Han beskriver importen från Ryssland som bred och betydande.
— När de volymerna försvinner måste man täcka upp det från något annat håll. Men det är svårt – då blir det starka prisökningar, säger Christian Kopfer.
Utsikterna för att kraftigt öka avverkningen av skog i Sverige, för att täcka upp för minskad rysk export, ser han exempelvis som begränsade.
— Tittar man på den skog som verkligen är skogsbruk i dag är det hög avverkning. Man avverkar ungefär det som växer, så tittar man på skogsförrådet så ökar inte det på den mark som är avsatt för avverkning, säger Kopfer.
"Kommer tvingas betala mer"
De direkta kostnaderna för utbudsbristen kommer troligen till stor del att absorberas i producentledet, enligt Kopfer. Det kan för massaved handla om en dryg 30-procentig prisökning upp mot 400 kronor per kubikmeter, enligt Kopfer.
— Industrin kommer få ge ifrån sig en del av sin extremt goda lönsamhet och ge den till skogsägarna i högre utsträckning. De som köper direkt av skogsägare kommer att tvingas betala mer. Men jag tror inte det kommer att landa så mycket hos konsumenterna, säger han.
Han räknar också med att europeisk skogsindustri kan behöva dra ned på sin export till följd av situationen, men han tror inte det går så långt att det slutar med akut brist och/eller ransonering.
— Jag tror att det slutar med att priserna kommer ned till lite mer beskedliga nivåer nästa år, säger han.
Priserna på skogsmark hänger just nu med uppåt. Där bidrar även ett ökat intresse för bosättning på landsbygden, ökad klimatmedvetenhet och nya typer av investerare som efterfrågar skog.
Högre räntor lyfter finansieringskostnader
När det gäller skogsmarkpriserna kan högre räntor dämpa trenden framöver, enligt Kopfer. När räntorna stiger påverkas såväl finansieringskostnader som lönsamhetskalkylerna för olika typer av skogsverksamhet.
— Men vi tror att priserna på själva skogsråvaran kommer att gå upp mer än de negativa effekterna från räntorna. Så totalt tror vi att priserna på skogsmark kan stiga, fast inte i samma takt som de senaste åren. Det har ju varit en extrem utveckling.
Scenariot att prisutvecklingen vänder nedåt nästa år och prisnivåerna normaliseras bygger Kopfer på antagandet att efterfrågan globalt kommer att vika ned till följd av inflations- och ränteeffekter.
— Vi går in i en sämre konjunktur, med högre kostnader och högre räntor. Det kommer att drabba konsumenterna hårt, säger han.
Bland annat ser han hur efterfrågan på förpackningsmaterial kan vika ned om konsumtionen dämpas samtidigt som bygg- och renoveringskonjunkturen står inför en nedgång.
— Generellt tror jag priserna kommer ned av konjunkturmässiga skäl 2023.
