Stefan Ingves: Det kan bli dubbelhöjd styrränta

En oväntat stor svensk BNP-minskning i första kvartalet förändrar inte behovet av att dämpa inflationstrycket med nya räntehöjningar, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.

— Det som spelar stor roll i dag är framför allt att inflationen ligger långt, långt över vårt inflationsmål. Då är det väldigt viktigt att vi ser till att få inflationen tillbaka till två procent, säger Stefan Ingves på en digital pressträff.

— Hur den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar inflationsutvecklingen, ja, det får vi se längre fram. Men jag är inte beredd att hänga upp saker och ting på endast en ny siffra, som kom häromdagen, tillägger han.

Riksbanken räknar med fortsatta räntehöjningar

Uttalandet görs sedan Statistiska centralbyrån tidigare i veckan redovisade ett BNP-fall på 0,8 procent under årets första kvartal – vilket var mer än väntat.

På senaste räntemötet i april tog Ingves och hans direktion klivet upp på plusränta för första gången sedan hösten 2014. Samtidigt presenterade de en räntebana där de skissat in tre räntehöjningar på 0,25 procentenheter styck före årsskiftet.

Styrräntan skulle därmed på lite drygt ett halvår höjas från dagens 0,25 till omkring 1 procent. Därefter räknar Riksbanken med fortsatta räntehöjningar, upp till strax under 2 procent om tre år.

Fast många är inställda på betydligt mer höjningar än så. Prissättningen på marknaden pekar just nu mot en styrränta på omkring 2 procent vid årsskiftet – alltså dubbelt så hög ränta som den Riksbanken siktar på.

För att nå upp till 2 procent till årsskiftet krävs det antingen flera så kallade dubbelhöjningar på 0,50 procentenheter och/eller extraordinära räntemöten mellan de ordinarie mötena.

Stefan Ingves ser inga hinder för att höja snabbare

Tekniskt och formellt finns enligt Ingves inga hinder för att höja snabbare.

— Det är en fråga för nästa penningpolitiska rapport och nästa beslut. Jag vill inte ta ut något i förskott när det gäller penningpolitiken.

Han ser dock inte något stort problem i att marknaden och Riksbanken ligger långt ifrån varandra när det gäller ränteprognoserna.

— Det här är sådant som händer av och till, säger Ingves.

— Nu börjar en intensiv period ur vårt perspektiv, där vi ska arbeta oss fram mot nästa räntebeslut i slutet av juni månad. Sedan får man helt enkelt leva med att marknaden från tid till annan inte alltid tycker samma sak som vi, tillägger han.

Så påverkas hushållen av ränteläget

Riksbankens styrränta – den så kallade reporäntan – påverkar ränteläget på hela marknaden. Särskilt tydlig effekt får det hushållens kostnader för bolån med rörlig ränta – men också för räntan på olika typer av konsumtionslån.

För varje procentenhet som boräntan höjs ökar hushållens månadskostnad för ett bolån på 3 miljoner med 2 500 kronor per månad före ränteavdrag.