Oväntad norsk dubbelhöjning

Det oväntat hökaktiga räntebeskedet från Oslo visar hur stressade centralbanker runt om i världen är över den ovanligt höga inflationen, enligt Nordeas analytiker Torbjörn Isaksson.

— Smärtnivån har passerats för centralbankerna, säger han.

För att hitta en lika stor höjning av den norska styrräntan får man gå tillbaka till sommaren 2002. Och snittprognosen inför torsdagens norska räntebesked låg på en räntehöjning på 25 punkter.

Upp till 3,25 procent 2023

Norges Bank – som började höja styrräntan redan hösten 2021 – flaggar dessutom för att det blir ännu en räntehöjning redan i augusti, då med 25 punkter. Och enligt bankens egna ränteprognos, den så kallade räntebanan, ska styrräntan nu upp till 2,25 procent i slutet av 2022 och 3,25 procent i slutet av 2023.

Inflationen i Norge är betydligt högre än målet och även den underliggande inflationen har ökat snabbt och ligger nu högre än tidigare väntat, enligt räntebeskedet. Utvecklingen präglas både av löneökningar som tagit fart och inflationsimpulser via importen.

Enligt Norges Bank ser det ut som att det ovanligt höga inflationstrycket kan bestå ett tag, vilket motiverar de penningpolitiska åtstramningarna.

Norges Bank sänker samtidigt sin tillväxtprognos för fastlandsekonomin till 3,5 procent i år, mot tidigare 4,1 procent. Tillväxtprognoserna för 2023 och 2024 sänks också, ned till 1,1 respektive 0,9 procent. Där låg prognoserna tidigare på 1,6 respektive 1,0 procent.

Den norska kronan återtar något av den senaste tidens fall mot dollarn efter räntebeskedet. Mot den svenska kronan ligger den dock stabil, kring 1:02 kronor per norsk krona.

Ökat tryck på Riksbanken

Det norska räntebeskedet kommer en vecka innan Riksbankens nästa räntebesked.

Inför detta besked räknar de flesta bedömare nu med en dubbelhöjning av styrräntan även i Sverige, upp med 50 punkter till 0,75 procent i styrränta.

I prissättningen på räntemarknaden ligger förväntningarna ännu högre. Enligt den kan det bli en trippelhöjning nu i juni och fortsatta höjningar upp till 3,25-3,50 procent kring årsskiftet 2023-2024.

— 75 punkter framstår som mer troligt än 25, säger Torbjörn Isaksson, som själv räknar med 50 punkter.

Sammantaget ser han ett ökat tryck från omvärlden på Riksbanken i och med Norges Banks dubbelhöjning, den oväntade trippelhöjningen från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och de gångna veckornas allt tuffare signaler från Europeiska centralbanken (ECB).

— Det klart att vad som händer i omvärlden är väldigt viktigt för Riksbanken, inte minst via växelkursen. Kronan är ju redan svag och betydligt svagare än vad Riksbanken hade räknat med, säger Isaksson.

Den svaga kronan är i sig en inflationshöjande faktor när importen blir dyrare.

Riksbankens räntebana från senaste mötet pekar mot en styrränta på 1,25 procent sommaren 2023 och cirka 1,50 procent vid utgången av 2023.