Fredag 7 Okt
Stockholm

Här är de som klarar räntechocken sämst: "Deras kostnader ökar"

Riksbanken har höjt styrräntan från 0,75 procent till 1,75 procent.
Riksbanken har höjt styrräntan från 0,75 procent till 1,75 procent. Foto: Stina Stjernkvist/TT och Pontus Lundahl/TT

En låntagare ska klara räntor på 5–7 procent. Det har länge varit bankernas krav. Därför bör de allra flesta klara kommande räntesmockor, enligt Finansinspektionen (FI). Men för vissa blir det mer kämpigt än för andra.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer

Riksbankens höjning av styrräntan på tisdagen innebär nu att styrräntan ligger på 1,75 procent.

Denna höjning väntas heller inte bli den sista för i år. Enligt riksbankschefen Stefan Ingves själv kommer det troligtvis att krävas ytterligare två räntehöjningar i närtid, 50 punkter i november och plus 25 punkter i februari nästa år. 

Då kan de rörliga bolåneräntorna ha stigit till kring fyra procent, mer än dubbelt så högt som före den senaste räntehöjningen. Chockhöjningen av styrräntan påverkar de flesta – men vissa mer än andra, enligt FI.

— Det enkla och uppenbara svaret är att de med stora skulder – och speciellt de med rörliga räntor – är de som drabbas hårdast, och då i termer av att deras kostnader ökar, säger Henrik Braconier, chefsekonom på FI.

Här kan du läsa om hur lönerna kan tänkas påverkas av räntehöjningen.

Unga hushåll drabbas hårdast av räntehöjningen

Samtidigt har hushåll med stora lån ofta också höga inkomster totalt sett. Därför är det av inte helt oväntade skäl inte höginkomsttagarna som pressas som hårdast av ökade räntekostnader.

De som brukar klara räntechocken sämst tenderar i stället att vara unga hushåll, hushåll med lägre inkomster och hushåll med ensamstående med barn, enligt FI.

— De har ofta små marginaler till och börja med och samtidigt ett relativt stort bolån, säger Henrik Braconier.

Det är inte bara hushållen som pressas. Sektorn som är som allra sårbarast för höga räntor är den kommersiella fastighetssektorn, som ofta är högt belånad. Smällen kan däremot ta sig lite långsammare när många av fastighetsbolagen har bundit sina räntor.

— Det är en sektor av företag där många är högt skuldsatta och utmanas i det här läget med stigande räntor, vilket vi har sett under det senaste året, säger Braconier.

Läs om hur din hyra kan påverkas av den höjda styrräntan här.

Rött för fastighetsbolagen efter räntebeskedet

Börsreaktionen direkt efter räntebeskedet var en bred nedgång för fastighetsbolagen, från redan röda siffror. De stora fastighetsbolagen Wallenstam, SBB och Castellum föll då med 5–7 procent på tisdagsförmiddagen.

Efter det senaste räntemötet fick Ingves kritik från vissa ekonomer, som menar att Riksbanken har gått för långsamt fram och varit sena på räntehöjningsbollen.

Något som har gjort det extra svårt för hushåll och företag att anpassa sig till de kraftiga räntehöjningarna som också har kommit med kort varsel, menar bland annat Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Riksbankens höjning har legat i korten

Men enligt FI:s Henrik Braconier har det ändå legat i korten vad Riksbanken kommer att göra.

— Om du skulle få ett bolån i dag, för ett år sedan eller för fem år sedan, så genomför banken en kreditprövning, vilken typiskt sett innebär att du ska kunna klara en ränta på 5 till 7 procent. Så redan vid lånetillfället har banken tagit utrymme för att du ska kunna klara högre räntor.

FI ser därför ingen större risk för att personer ska behöva lämna hus och hem i någon större utsträckning enbart till följd av räntechocken.

— Men mindre marginaler kommer man däremot att få på grund av räntekostnaderna, säger Henrik Braconier.

Arbetslös? Läs här hur räntehöjningen kan påverka dig.

Kommentera
Kopiera länk
Dela

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.