Stockholm

KI spår djupare lågkonjunktur

Matpriserna har stigit kraftigt sedan årsskiftet. Arkivbild.
Matpriserna har stigit kraftigt sedan årsskiftet. Arkivbild. Foto: TT

Hög inflation och räntehöjningar gör att Sverige går in i en djupare lågkonjunktur nästa år än tidigare förutspåtts, enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos.Nu står lågkonjunkturen för dörren, säger prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Kommentera
Kopiera länk
Dela

Den senaste tidens räntehöjningar, bland annat med 100 punkter från Riksbanken senast, tillsammans med hög inflation gröper ur hushållens köpkraft, konstaterar KI.

Jämfört med den prognos som lämnades i somras så målas nu en allt dystrare bild upp för svensk ekonomi och de svenska hushållen:

Inflationen enligt KPIF revideras upp med 0,9 respektive 1,4 procentenheter 2022 respektive 2023. Det ger en inflation på 4,6 procent nästa år för att sedan sjunka drastiskt året därpå.

— Självklart bidrar energi till prisuppgången och den kommer toppa i kvartalstakt på omkring tio procent. Varor och tjänster har också stigit på grund av höga fraktpriser men också på grund av att företagen fått höga elpriser och får putta över kostnaden på konsumenterna, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl på en pressträff.

Ingen inflationsbrasa

— Vår prognos är att elpriserna kommer att stiga något under vintern till omkring fem kronor per kilowattimme för att sedan sjunka ned till omkring en krona.

Samtidigt antas hushållen kompenseras för höga energipriser. På frågan om det är risk att hushåll kompenserar för mycket, så att inflationen ökar ännu mer svarar Ylva Hedén Westerdahl:

— Kompensationen till hushållen kommer till viss del öka på inflationen. Men samtidigt kommer hushållen inte kompenseras fullt ut, det kommer kännas i plånboken. Det kommer inte bli någon inflationsbrasa av det där.

Därför tror inte Ylva Hedén Westerdahl att Riksbanken kommer behöva höja styrräntan mer än vad som är deras senaste prognos. Enligt den kommer styrräntan toppa på 2,5 procent i början av nästa år.

Går in i lågkonjunktur

— Nu står lågkonjunkturen inför dörren, konstaterar hon.

När det gäller arbetslösheten ser man jämfört med juniprognosen hur den ökar successivt 2023 till skillnad från tidigare prognos för att toppa på 8,0 procent 2024.

Även om uppgången i arbetslöshet är relativt liten, kan man ändå tala om en lågkonjunktur, enligt Ylva Hedén Westerdahl.

— Jämviktsarbetslösheten ligger på 7,0 procent, därför är 8,0 procent att se som lågkonjunktur, även om det inte är en lika djup lågkonjunktur som vi har sett tidigare.

Allt dystrare

Samtidigt blir också de svenska hushållen alltmer dystra kring ekonomin. Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator föll i september med 6,4 enheter till 90,8 när samtliga sektorer bidrog till nedgången, skriver KI.

Hushållens konfidensindikator sjönk åter igen kraftigt och noteras därmed för en ny bottennotering, detta när främst hushållens förväntningar på den egna ekonomin om tolv månader har försämrats, skriver KI.

Fakta: Nyckeltal ur Konjunkturinstitutets prognos (alla siffror i procent)
Nyckeltal 2021 2022 2023 2024 2025
BNP 5,1 2,7 2,0 2,5
Arbetslöshet 8,8 7,4 7,7 8,0 7,9
KPI 2,2 8,4 6,5 0,9 1,8
KPIF 2,4 7,7 4,6 0,5 1,5
Styrränta 0,0 2,3 2,3 1,8 1,8
TT
Kommentera
Kopiera länk
Dela

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.