Åklagaren yrkar på minst två år för Bonnesen
Åklagaren yrkar på minst två års fängelse för den tidigare Swedbank-vd:n Birgitte Bonnesen, som står anklagad för bland annat grovt svindleri.Själv nekar hon till anklagelserna.
Den 4 oktober inleddes rättegången mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Hon står åtalad misstänkt för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation. Birgitte Bonnesen står även åtalad för röjande av insiderinformation. Maxstraff är sex års fängelse.
Det var i februari 2019 som SVT:s "Uppdrag granskning" avslöjade att Swedbank kan ha använts för penningtvätt i Baltikum under många år. Minst 40 miljarder kronor ska ha slussats mellan 50 misstänkta konton.
Efter avslöjandet fick Birgitte Bonnesen sparken och efterträddes av Jens Henriksson. Styrelsens ordförande Lars Idermark lämnade sin post och efterträddes i juni 2019 av förre statsministern Göran Persson.
Den 18 mars 2020 ålade Finansinspektionen banken att betala en sanktionsavgift på 4 miljarder kronor. Penningtvättsrutinerna hade stora brister och banken undanhöll och gav missvisande information till FI enligt myndigheten.
Källor: SVT och Swedbank
Klädd i mossgrön klänning och orange sjal antecknar Birgitte Bonnesen flitigt i rättssalen när åklagarna på torsdagen går igenom sitt slutanförande.
Rättegången är nu inne på sjunde och sista veckan.
Enligt åtalet har hon spridit vilseledande uppgifter om Swedbanks åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstänkt penningtvätt i bankens estniska verksamhet.
Ekobrottsmyndighetens åklagare Ted Murelius och Thomas Langrot yrkar på minst två års fängelse om hon döms för grovt svindleri, ett brott som har sex år som maxstraff.
Enligt åklagarna har brottet varit extra allvarligt eftersom det påverkat förtroendet inte bara för Swedbank, utan för hela banksektorn.
— Swedbank är en av Sveriges största banker med en närmast samhällsbärande funktion, säger Ted Murelius.
"En chock"
I andra hand yrkar åklagarna på grov marknadsmanipulation och fängelse i "omkring ett år".
Ted Murelius beskriver fallet som svårutrett och säger att det "sannolikt hade gått under myndigheternas radar" om inte SVT:s "Uppdrag granskning" under 2019 hade avslöjat den misstänkta penningtvätten i Swedbanks estniska verksamhet.
Under rättegången har Birgitte Bonnesen beskrivit avslöjandet i programmet som en chock. Ted Murelius menar tvärtom att det som togs upp i programmet inte var något nytt för banken:
— Det är punkter som går att hänföra till olika interna rapporter i Swedbank, säger han.
En rad sådana rapporter, där Swedbank-anställda pekat på riskerna i den baltiska verksamheten, ingår i bevisen. Det gör även en rad intervjuer som Birgitte Bonnesen gett i medierna i samband med Swedbanks delårsrapporter i slutet av 2018 och början av 2019.
Nekar till alla anklagelser
Skälet till mediernas penningtvättsfrågor vid den här tiden var den stora skandal som då nyligen hade rullats upp i Danske Bank.
Birgitte Bonnesens svar till reportrarna var sammanfattningsvis att Swedbank inte hade upptäckt några oegentligheter.
Enligt Ted Murelius har det budskapet tagits fram internt:
— Man sitter tillsammans, ett antal personer, och värker fram budskapet som ska ut. Vissa i den här grupperingen har ingen aning om de interna rapporterna, säger han i rätten.
Själv har Birgitte Bonnesen hela tiden nekat till samtliga anklagelser.
— Allt vi sade var sant, sade hon själv när hon hördes i rätten i mitten av oktober.
När det gäller den andra åtalspunkten, som rör insiderbrott, menar åklagarna att Birgitte Bonnesen gjort sig skyldig till det i och med att hon informerat bankens storägare om att "Uppdrags gransknings" program var på gång.
När programmet väl sändes ledde till ett stort ras för bankens aktie.
.jpg)
