Stockholm

Wykman siktar på pausat amorteringskrav

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har inte gett upp vare sig för att pausa amorteringskravet eller slopa skatt på ISK för småsparare.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har inte gett upp vare sig för att pausa amorteringskravet eller slopa skatt på ISK för småsparare. Foto: TT

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har inte gett upp hoppet om att få till en paus i amorteringskravet, ett omstritt vallöfte som Finansinspektionen (FI) och Riksbanken sågat på förhand.De har precis börjat, säger han om diskussionerna med expertmyndigheterna om frågan.


Fakta: Amorteringkravet i korthet

Amorteringskravet som infördes 2016 innebär att nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent.

Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på bostaden. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om belåningsgraden endast får ske vart femte år, något som alltså kan bli aktuellt för många nu, speciellt med tanke på att bostadspriserna stigit kraftigt.

Våren 2018 skärptes amorteringskravet. Sedan dess gäller även att nya låntagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst (det vill säga inkomst före skatt) ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra enligt det första amorteringskravet. Detta gäller utöver de amorteringsregler som gällde före det skärpta kravet.

I samband med pandemin pausade Finansinspektionen tillfälligt amorteringskraven, men de har sedan dess återinförts.

Vallöftet från Moderaterna om att ge pressade hushåll med bolån en paus i amorteringskravet är inget Niklas Wykman har gett upp hoppet om.

— Vi har sagt att vi ska följa upp amorteringskravet med berörda myndigheter. Det har precis börjat. Vi har haft ett sådant möte med FI. Det är så långt den processen har kommit, säger han.

Han tillägger att frågan om amorteringskravet i sig "ägs av FI".

Wykman: ISK-löftet gäller

Men såväl FI som Riksbanken har redan varit tydliga med att ett slopat amorteringskrav nu skulle kunna försvåra den penningpolitiska åtstramningen och tvinga fram fler räntehöjningar för att få bukt på den skenande inflationen.

— Det vore att skjuta sig själv i foten, har bland annat riksbankschefen Stefan Ingves sagt om förslaget.

Wykman står även fast vid löftet i Tidöavtalet – regeringspartiernas politiska uppgörelse med Sverigedemokraterna – att skatten på kapital på ISK-konton upp till 300 000 kronor per person ska bort.

Fast i stället för slopad ISK-skatt står just nu ISK-spararna inför en dryg fördubbling av ISK-skatten – från 0,38 procent till 0,88 procent – som träder i kraft vid årsskiftet. För ett sparande på 300 000 kronor innebär skattehöjningen att skattekostnaden ökar från 1 125 kronor per år till 2 646 kronor per år.

TT: När kommer sänkningen?

— Det är egentligen en fråga för finansministern. Det är en skattefråga. Men det som vi har skrivit i Tidöavtalet ska självklart genomföras. Sedan är mandatperioden fyra år och nu har det gått några veckor, säger Wykman.

Stor osäkerhet på marknaden

Uttalandena görs efter Wykmans första möte i Finansiella stabilitetsrådet, där finansmarknadsministern träffar cheferna för Riksbanken, Riksgälden och FI.

— Osäkerheten på marknaden är ju stor och riskerna kring stabiliteten har ökat, samtidigt som ju Sverige i grunden står väldigt starkt. Det finns ju risker, men det finns också motståndskraft, säger Wykman om den bild av läget han har efter mötet.

Några specifika krisåtgärder diskuterades inte på mötet. Men inför mötet har bland annat Riksbanken uppmanat till återhållsamhet från bankernas sida när det gäller utdelningar och återköp i det känsliga läge som råder.

Någon mer formell rekommendation om strypta utdelningar, som under pandemin, är dock inte aktuell enligt Wykman.

— Men det är viktigt att alla som agerar i ekonomin nu – bankerna inte minst – tänker längre än kvartal för kvartal, säger han.

— Det finns en berättigad förväntan både på politikens och ekonomins stora aktörer att man agerar långsiktigt och ansvarsfullt och att man ser detta på längre sikt än ett kvartal i taget. Det är alldeles självklart att den förväntan ska finnas där, tillägger han.

"Räntor kan ändras över tid"

Han tillägger att regeringen sparade på krutet i budgeten för 2023, bland annat för att ha utrymme för att agera om det krävs.

— Det kan inte uteslutas. Allt tyder på att vi har en lågkonjunktur nästa år. Sedan om det materialiseras någon djupare kris ur det eller ett mycket sämre konjunkturförlopp än vad som ligger i bedömningarna just nu – ja, då finns det också buffertar och marginaler att agera utifrån, säger han.

De snabbt stigande räntorna i inflationen har satt fingret på hur räntekänslig svensk ekonomi är, inte minst mot bakgrund av att många hushåll har stora bolån med rörlig ränta.

Några nya åtgärder för att minska räntekänsligheten – som skärpta regler för långivning med rörlig ränta eller reducerat ränteavdrag – är inte aktuella, enligt Wykman.

Han tror att befintliga regelverk kring riskvikter på banker, kapitalbuffertar i banker, amorteringskrav och bolånetak och så vidare räcker.

— Vi har haft exceptionellt låga räntor under lång tid och nu har vi sett rätt snabbt stigande räntor. Det måste vara en del av den ekonomiska medvetenheten, att räntor ändras över tid.

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.