Principavtal om USA:s skuldtak nått
USA:s president Joe Biden och republikanska företrädare har nått ett principavtal om USA:s skuldtak. Därmed ser stora nedskärningar i sociala utgifter för landets fattiga ut att kunna undvikas.
Formellt slog USA i skuldtaket – på 31 400 miljarder dollar – redan i januari. Men finansdepartementet har sedan dess kunnat betala för sig genom att skyffla runt befintliga resurser. Finansminister Janet Yellen har dock varnat för att det i början av juni inte längre går att hantera betalningarna på detta sätt.
Följdeffekterna skulle bli dramatiska och tvinga fram drastiska politiska åtgärder. De flesta räknar med att USA skulle anstränga sig till det yttersta för att fortsätta sköta sina räntebetalningar och amorteringar – för att undvika en katastrof på den globala finansmarknaden.
Åtstramningen som måste till utan nya lån skulle därför slå stenhårt mot pensionärer och andra mottagare inom USA:s socialförsäkringssystem och även innebära inställda betalningar till leverantörer och löpande verksamhet – inklusive försvaret. Detta scenario skulle skapa en djup recession i världens största ekonomi, enligt SEB:s ekonomer.
Källor: Bloomberg, SEB, The Wall Street Journal.
I ett uttalande uppger Biden att överenskommelsen är goda nyheter för det amerikanska folket, eftersom en katastrofal situation nu kan undvikas.
Utan en överenskommelse skulle USA antingen senare i sommar behöva börja ställa in betalningar på sin stora statsskuld eller genomföra kraftiga nedskärningar i statsbudgeten, framförallt på sociala utgifter. Det skulle, enligt Biden, kunna leda till en recession med miljontals förlorade jobb och bli ett hårt slag för många pensionärer.
Även andra mottagare av stöd från USA:s socialförsäkringssystem skulle drabbas, liksom utbetalningar av statliga löner.
Måste godkännas
Överenskommelsen med Republikanernas Kevin McCarthy, talman i kongressens representanthus, nåddes efter veckor av förhandlingar. Den innebär att skuldtaket höjs, så att den amerikanska staten kan fortsätta att låna.
USA:s finansminister Janet Yellen uppgav i fredags att förhandlarna hade fram till den 5 juni på sig, innan den amerikanska staten inte längre har medel för att betala sina räkningar.
Överenskommelsen måste också godkännas i både representanthuset och senaten innan dess. Omröstning väntas hållas på onsdag och då kan ledamöter från både Demokraterna och Republikanerna komma att sätta sig på tvären.
McCarthy uppger att mycket jobb återstår innan man säkrat kongressens stöd.
"Överenskommelsen är en kompromiss, vilket betyder att alla inte får som de vill", säger president Biden i ett uttalande.
Krävde nedskärningar
För att säga ja till att höja skuldtaket har Republikanerna tidigare krävt att staten göra stora nedskärningar i sina utgifter.
Enligt amerikansk media så innehåller överenskommelsen inte de stora besparingar som Republikanerna krävt, däremot i praktiken en frysning av utgiftsnivån. Den ska också innebär tuffare krav för att få arbetslöshetsstöd och annat statligt stöd.
Överenskommelsen rapporteras gälla i två år, vilket gör att man slipper nya förhandlingar under presidentvalsåret 2024.
Höjningar av skuldtaket sker återkommande. De kan oftast göras utan politisk dramatik, men när så händer skapar det oro på finansmarknaderna för att USA ska tvingas ställa in sina betalningar till kreditgivarna.
