Stackars Ulf Kristersson (M) och den svenska ekonomin. - Foto: Pexels och Lars Schröder/TT

Svensk ekonomi sågas av IMF – därför går det åt skogen

Publicerades: 12 Mar, 13:41

Efter Internationella valutafonden, IMF:s besök i Stockholm i februari publiceras nu en rapport om de svenska ekonomiska utsikterna. Och det är inte en munter läsning för den som hoppas på ekonomisk återhämtning 2024.
Nyheter24 har tagit del av rapporten.
"Systemiska risker" plågar flera sektorer, menar IMF.

Prenumerera på vårt ekonomi-nyhetsbrev och tävla om en iPad.

Prenumerera

Sverige efter pandemin hade alla förutsättningar att bli ett ekonomiskt draglok. Till skillnad från många grannländer stängde Sverige inte ner samhället och skolorna.

År 2020 krympte BNP i Europa med 5,6 procent, men i Sverige krympte den bara med 2,2 procent.

Uppgången 2021 var ännu mäktigare för Sverige: 6,1 procent.

Men 2022 hade tillväxten fallit ner till blygsamma 2,8 procent.

Och i fjol krympte BNP. Sverige hamnade på sämsta tänkbara plats i tillväxtligan i Europa.

Samtidigt rusade inflationen med 10,8 procent under 2022, varnar IMF. Och 2023 var den märkbart högre än andra länders inflation.

MISSA INTE: 90 000 Avanzakunder snuvade på jättebelopp – är du drabbad?

Mager tillväxt för Sverige 2024

I år kan Sveriges ekonomi växa med mellan 0,1 och 1 procent enligt bedömarna. IMF misstänker 0,2 procents tillväxt.

Den magra siffran är en klen tröst för de vars genomsnittliga hushållsinkomster blivit 100 000 kronor dyrare – eller mer. Dessutom stiger inflationen fortfarande med 2,6 procent, vilket missar Riksbankens mål.

Om ett år, det vill säga först 2025, tror IMF att prisökningarna hamnar i linje med Riksbankens mål på 2,0 procent.

Boven i dramat

Boven i dramat är dyra krediter, enligt den svidande rapporten.

"Efter en mild lågkonjunktur 2023 beräknas tillväxten förbli dämpad 2024, i genomsnitt 0,2 procent" skriver iMF.

Både bostäder och företag har det tufft:

"De systematiska riskerna förblir höga genom strama finansiella förhållanden, trög ekonomisk aktivitet, svagheter på marknaderna för bostadsfastigheter (RRE) och kommersiella fastigheter (CRE) och hög finanssektorexponering mot de båda", enligt IMF:s rapport.

IMF: Riskerna överskuggar tillväxten

Riskerna överväger tyvärr tillväxten i vårt avlånga land, slår Internationella Valutafonden fast.

"Den största risken uppstår från oväntat höga effekter från strama finansiella förhållanden i samband med kortfristiga och rörliga utlåningar", fortsätter IMF.

Och på ren svenska?

På ren svenska innebär det att både hushållen och företagen lånat betydligt mycket mer än vad som är sunt under åren innan krisen – och mellan raderna kan man anta att styrräntan därför borde ha höjts tidigare för att inte uppmuntra till så hög belåning.

Det är ytterligare problematiskt att de svenska hushållen har så rörliga räntor för sina bolån.

Sköra svenska hushåll

Det gör att utgifterna snabbt ökar för de privata låntagarna. Ett annat sätt att beskriva det är att svenskarna är otroligt räntekänsliga. Det gör vår ekonomi till ett osäkert kort för internationella investeringar.

Och det är inte bara hushållen som har levt på lånade pengar.

Stålbad för fastighetsbranschen

Kommersiella fastigheter har råkat ut för ett stålbad det senaste året och flera bolag har antingen gått under, tvingats sälja miljardfastigheter till skrattretande struntsummor för att undvika konkurs, överge fastighetsmarknaden fullständigt eller trolla med knäna för att hitta kapital.

Oscar Properties undgår konkurs