117 bostadsrättsföreningar försattes i konkurs i fjol. Det är nästan tre gånger fler än 2023. Det är också det klart högsta antalet det senaste decenniet, enligt siffror som SBC tagit fram från Kronofogden.
Samtidigt är det fortfarande ovanligt. I landet finns cirka 30 000 bostadsrättsföreningar.
Orsaken till ökningen är delvis det förändrade ränteläget. I takt med stigande räntor har det blivit allt tuffare för många föreningar som inte tagit höjd för detta, påpekar Therese af Jochnick, affärsområdeschef vid SBC.
En mardröm
För någon som har belånat sig för flera miljoner kan dock en sådan situation bli en absolut mardröm.
När bostadsrättsföreningen inte kan betala sina skulder tas i stället verksamheten över av en konkursförvaltare. Bostadsrätterna kan omvandlas till hyresrätter, i värsta fall kan ägarna se hela investeringen gå förlorad.
Therese af Jochnick lyfter vissa faktorer att ta i beräkning när man tittar efter en ny bostad:
Hur stor är skuldsättningen per kvadratmeter?
— Det är ofta nybildade föreningar som har en hög skuldsättning. Man ska i alla fall vara medveten om att det kan bli kraftiga avgiftshöjningar om ränteläget går upp igen, säger hon.
— Vi ser också hur föreningar börjar ta av sitt sparade kapital. Vi anser att en förening bör möta sparandebehovet enligt underhållsplanen, normalt ligger det på ca 300-400 kronor per kvadratmeter och år.
Stor eller liten förening
Äger bostadsrättsföreningen marken eller hyr av kommunen (så kallad tomträtt)?
— Det är också en jätteviktig aspekt att man tittar på om föreningen innehar fastigheten med lagfart eller tomträtt. Vi ser nu att tomträttsavgälden ökar kraftigt i exempelvis Stockholmsområdet, vilket kan innebära avgiftshöjningar.
Är det en mindre förening innebär det att utgifter fördelas på färre hushåll, alternativt kan man få svårare att få banklån.
— Något man som styrelse kan överväga är att se om det går att få till en sammanslagning med en grannförening, för att på så vis skapa stordriftsfördelar för att säkra ekonomin.
