Blöt ner, tvåla in, skölj av och torka. Allt inom loppet av fem minuter. Så går en dusch numera till i Tom Karlssons hyresrätt i Brandbergen söder om Stockholm. Sedan ett halvår tillbaka debiteras han och hans grannar för vatten om deras förbrukning per månad överstiger en viss kvot. Använder man mindre vatten än den kvoten får man pengar tillbaka. Rimligt, tycker Tom Karlsson.
— Förr fick ensamhushållen vara med och finansiera andras vattenförbrukning. Detta är mer rättvist och bättre för miljön, säger han.
Med argumentet att det är bra för miljön har privata hyresvärden Victoriahem infört individuell vattenmätning i flera av sina fastigheter. Att dagligen snåla på vatten är dock en utmaning för en barnfamilj, enligt Anna Hedlund, som bor i samma kvarter och lagar middag med sin man medan sönerna Adrian, 5 år och Hamilton, 1,5 år, stimmar kring dem vid stekoset i köket. De fyra bor på 46 kvadratmeter och får, trots att de försöker snåla, en vatten-nota på minst 400 kronor i månaden, utöver månadshyran på runt 7 000 kronor.
— Varje ny utgift känns. Jag brukar säga åt barnen att inte duscha och bada länge. Men de är i en ålder där de älskar att bada, säger Anna Hedlund.
Enligt ett EU-beslut ska vattenmätare numera installeras i varje lägenhet när nya flerbostadshus byggs. Trots att sådana krav inte gäller äldre fastigheter får allt fler hyresgäster i landets befintliga bestånd nu betala för sin egen vattenförbrukning, uppger Carl-Johan Bergström, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.
Skapar tvister
Förutom Victoriahem är fastighetsbolag som Stena, Sveafastigheter och Balder i full färd med att införa systemet.
Vanligtvis är det hyresvärden och Hyresgästföreningen som förhandlar fram hur mycket vatten som ska ingå i hyran. Vid Stena Fastigheter i Göteborg har dessa förhandlingar dock skurit sig och Stena har vänt sig till hyresnämnden för att få frågan prövad och göra vattendebiteringen tvingande. Liknande tvister pågår på flera håll i landet.
— Vi är inte alltid överens om hur man ska räkna ut kostnaden och hur stor en normalförbrukning vatten ska vara, säger Carl-Johan Bergström.
Pris utifrån lägenhet, inte antal boende
Ett dilemma är att vattenpriset slår så olika eftersom det utgår från storleken på lägenheten, inte hur många som bor där, menar han.
— Om flera personer bor i en liten lägenhet spräcker de lätt taket för det vatten som ingår i hyran, säger Bergström, som menar att systemet därför måste justeras.
Normalförbrukningen för det vatten man kan använda innan man börjar debiteras beräknas för en snittlägenhet på tre rum och kök vara 66 000 liter kallvatten och 35 000 liter varmvatten per år.
Finns det risk för att miljöansvar och kostnader på detta sätt i för hög grad läggs på individer?
— Det finns det definitivt. Men fastighetsägare ska nu inte kunna kräva höjd hyra med hänvisning till att deras kostnader för vatten ökat, säger Bergström.
Chans att påverka kostnader
Många privata och kommunalt ägda fastighetsägare, och även bostadsrättsföreningar, har infört, eller jobbar för att införa individuell vattenmätning och debitering på olika håll landet, bekräftar Johan Kleveland, förbundsjurist vid branschorganisationen Fastighetsägarna.
Tanken med debiteringen är att energiförbrukningen ska minska genom att boende anpassar sin vattenanvändning av kostnadsskäl, uppger han.
Rättviseaspekten finns, tycker Kleveland, trots att notan kan slå hårt mot trångbodda.
— I stället för att kostnaderna fördelas över alla boende betalar man endast för sin egen användning. Hyresgästen eller bostadsrättshavaren kan då anpassa sin förbrukning och få ned sina kostnader, säger han.
