Under årets första sex månader blev 1 845 hushåll vräkta. Det är en ökning med 17 procent jämfört med samma period i fjol. Jämfört med 2022 är ökningen 47 procent.
Som en följd drabbas också fler barn. Under de sex första månaderna i år berördes 422 barn – 80 fler än motsvarande period i fjol.
Räknat på andelen barn per vräkning ligger den i år på 0,23 barn. I fjol var andelen 0,22.
Tuffa tider
Det är de tuffa ekonomiska tiderna för många hushåll som avspeglas i siffrorna, summerar Davor Vuleta som är privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
— Sedan 2022 har vi haft inflation, räntehöjningar och kraftigt stigande levnadskostnader. Som en följd har fler hushåll fått betalningssvårigheter och skulder. Vi får gå tillbaka till 1990-talet för att se ett lika stort inflöde av skulder till Kronofogden, säger han.
Nollvision
Sedan 2008 finns en nollvision för vräkning av barn, som dåvarande regering införde, och sedan 2022 har Kronofogden i uppdrag att stärka den lokala samverkan för att motverka vräkningar. Det kan handla om att hyresvärden och socialtjänsten gemensamt stöttar hyresgästen, exempelvis med avbetalningsplaner och budgetrådgivning. Trots att vräkningarna blir fler bedömer Davor Vuleta att arbetet haft effekt.
— Vi vet ju inte hur många räkningar vi skulle ha haft om vi inte hade haft det här vräkningsförebyggande arbetet och visionen. Jag är säker på att alla inblandade gör ett bra jobb, men det är ett svårt arbete i tider av ekonomisk kris, säger han.
