9,2 procent – den näst högsta prisökningen på 30 år. Det blev facit av fjärrvärmebolagens prishöjningar 2025, slaget bara av fjolårets rekordhöjning på 15,2 procent. På fem år har priset på värmen stigit med i snitt 40 procent eller 4 500 kronor per år för en lägenhet.
För ett bostadshus är uppvärmningen oftast den största eller näst största utgiftsposten, beroende på hur höga räntekostnaderna är.
— Allt större del av kostnaderna läggs på fjärrvärme. Då blir det andra saker som får prioriteras ner, och då får hushållen också mindre utrymme att lägga pengarna på annat. Om man ska dra det ännu längre så förfaller husen, säger Rikard Silverfur.
Saknar förklaring
Fjärrvärmebolagen har en viss form av monopol. Visst, det går att byta till andra uppvärmningsalternativ, och Rikard Silverfur tycker sig se en sådan utveckling. Men det är inte lätt och inte gratis.
— Fjärrvärmen har sina inlåsningseffekter och det är inte helt lätt att byta, säger han.
Silverfur saknar framför allt en förklaring till varför priserna skenar. Bränslekostnaderna har stigit, det är förstås en förklaring, men det förklarar inte de enorma prisskillnaderna som visar sig i Nils Holgersson-gruppens årliga mätning.
Några kommuner har höjt med runt 30 procent bara det senaste året. Jämfört med den dyraste kommunen, Älvdalen, är fjärrvärmepriset inte ens hälften så högt i den billigaste, Luleå.
”Tuta och köra”
Några tydliga prismönster mellan kommunalt/privat och stort eller litet nät finns inte, enligt Rikard Silverfur. Däremot utmärker sig några enskilda fjärrvärmeföretag tydligt i statistiken. Solör Bioenergi har de 27 dyraste fjärrvärmenäten i landet.
”Aggressivt prisbeteende”, kallar Silverfur, som också är vd på Fastighetsägarna, Solörs agerande.
På frågan om det är för lätt att tjäna pengar i fjärrvärmebranschen, svarar han:
— Det är åtminstone för lätt att höja priserna. Det är bara att tuta och köra med höga priser.
Därför välkomnar han den utredning som politikerna tidigare tillsatt för att granska prissättningen i fjärrvärmebranschen.
