President Donald Trump avslutade veckan med nya besked om tullar för vissa länder på läkemedel, lastbilar, möbler samt köks- och badrumsinredning. Detta kommer sedan Trumpregeringen i början av september inlett utredningar av nya tullar på industrirobotar, maskiner och sjukvårdsartiklar.
Den här typen av sektortullar finns redan på bilar, koppar, stål och aluminium och utredningar pågår om att införa dem på andra varugrupper.
Domstolsbakslag driver på
Två svidande domstolsbakslag för Trumps strafftullar mot länder – baserade på hur stora handelsöverskott de har med USA – kan ha drivit på utvecklingen, enligt Elisabet Kopelman. Strafftullarna på länder står för 70 procent av USA:s tullintäkter, men riskerar att underkännas även i USA:s högsta domstol senare i höst.
— Om man får bakslag på det här då kommer man att komma tillbaka med ytterligare typer av tullar, säger hon och fortsätter:
— Men att USA vill öka sin självförsörjningsgrad och stärka den industriella basen är också en del av detta.
Beskeden om nya tullar och utredningar kommer samtidigt som det står klart att Trumpregeringen sänker tullarna på bilar från EU till 15 procent, från dagens 27,5 procent. Detta ligger i linje med tulluppgörelsen mellan EU och USA i augusti.
Kopelman tror inte att Trumps tullar kommer att skapa några betydande mängder nya jobb i USA. Produktion i USA måste ha en hög grad av automatisering för att bli konkurrenskraftig mot bakgrund av de höga arbetskostnaderna där, resonerar hon.
Fast tullintäkterna är en viktig finansieringskälla för att täcka hål i statsfinanserna i USA, som bland annat skapas av Trumps förlängda skattesänkningar.
— Tullarna kan neutralisera effekten av de finanspolitiska förslag som kom i somras, ”One Big Beautiful Big Act”. Men det täcker ju inte alla hål i USA:s budget, säger Kopelman.
”En form av skattehöjning”
Hon konstaterar att Trumptullarna på senare tid verkar ha dämpat oron på marknaden för USA:s statsfinanser.
— Det kanske inte är det mest effektiva, men tullarna är ju ändå en form av skattehöjning, säger hon.
Tullarna kan antas få en tillfällig effekt på inflationen i USA. Men oron för detta har dämpats på senare tid, enligt Kopelman.
Det har bland annat bäddat för att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) nyligen kunde sänka styrräntan och börja prata om fler räntesänkningar.
