Domare från alla politiska läger i domstolen ifrågasatte de svepande tullarna mot länder under nästan tre timmars hård utfrågning, rapporterar amerikanska medier.
Finansminister Scott Bessent deltog i processen och försökte efteråt tona ned riskerna för ett juridiskt bakslag.
Missa inget viktigt, följ oss på GooglePresident Donald Trump sade efter förhören till tv-kanalen Fox News att det skulle vara ”förödande för vårt land” om domstolen skulle underkänna tullarna.
— Det är ett av de viktigaste målen i vårt lands historia, sade han.
Som mest uppe i 145 procent
Rättsfrågan domstolen prövar är om Trumpregeringen gjort rätt när de använt en lag om internationella ekonomiska nödlägen från 1977 – International Emergency Economic Powers Act – som juridisk grund för att införa tullar. Denna lag har aldrig tidigare använts för att motivera tullar. Och tullar nämns inte heller explicit bland de befogenheter lagen ger presidenten i ekonomiska nödlägen.
Det var i början av april i år som president Donald Trump lanserade de ifrågasatta tullarna. Som mest var de uppe i 145 procent mot Kina. Trump kallar själv tullarna för ”reciproka” och ett svar på att länder har stora överskott i handeln med USA:
Mot EU har de ifrågasatta Trumptullarna sedan i augusti förhandlats ned till 15 procent.
Skulle domstolen – som lägre instanser redan har gjort – ogiltigförklara de svepande strafftullarna mot länder skulle det kunna innebära att Trumpregeringen måste betala tillbaka mer än 100 miljarder dollar till de importörer i USA som har tvingats betala tullarna.
Beslut väntas om flera månader
Ett sådant beslut skulle även ta bort ett av de hittills viktigaste påtryckningsmedlen i Trumps handelspolitik och en viktig intäktskälla som Trumpregeringen använder för att pressa ned USA:s stora federala budgetunderskott.
Ett avgörande beslut om tullarna i domstolen väntas inte förrän om flera månader.
Många bedömare räknar med att Donald Trump – som alltid varit öppen med att han gillar att använda tullar – skulle införa nya tullar med andra lagar som juridisk grund för att ersätta de tullar som domstolen eventuellt kan underkänna.
