På sistone har varningarna för bedrägerier avlöst varandra. Det har då rört sig om sms som ser ut att komma från logistikföretaget DHL, där mottagaren uppmanas klicka på en länk, och mejl där man får intrycket av att avsändaren är Skatteverket – bara för att nämna några exempel.
Metoden, där bedragarna i mejl eller sms utger sig för att komma från en etablerad organisation, ett verkligt företag eller en statlig myndighet, har kommit att kallas för nätfiske.
Klicka här för att följa oss på Google"Det går ut på att du ska lämna ifrån dig uppgifter, som kortuppgifter eller personliga uppgifter som bedragaren kan använda för att komma åt dina pengar", skriver polisen.
Bedrägerier i Sverige
- Antal anmälda bedrägeribrott 2025 (preliminärt): 232 322
- Utveckling jämfört med året innan: Antalet bedrägeribrott ökade med cirka 1 procent
- Bedrägerityp som ökade mest: Kortbedrägeri utan fysiskt kort, med en uppgång på omkring 10 procent
Siffrorna avser bedrägerier som anmälts och registrerats som brott hos rättsväsendet. Uppgifterna är preliminära och kan komma att justeras i den färdigställda statistiken för 2025.
Bedragare skickar ut bluffakturor
En annan vanligt förekommande metod för att lura till sig pengar är via så kallade fakturabedrägerier. Polisen uppger att det då i stället handlar om att bedragarna skickar ut bluffakturor till intet ont anande offer.
"Vissa fakturor framstår som erbjudanden, men eftersom erbjudandet står i finstilt är det svårt att förstå att det handlar om just ett erbjudande. Många tror därför att det är en faktura", exemplifierar polisen och fortsätter:
"Många luras även att betala fakturor för produkter som inte finns. Flera har betalat för varor som aldrig skickas."
Varning för bluffakturor med kapade namn
På bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handels varningslista finns just nu flera namn som kapats och som står som avsändare i mejl innehållandes just bluffakturor.
"Ett mejl inkommer med förfalskad tidigare dialog där den ena parten ser ut att vara någon från ditt företag. Syftet är att vilseleda dig att betala den bilagda fakturan", skriver Svensk Handel.
Bedragarna vill alltså ge sken av att någon av dina kollegor varit i en mejlkonversation med avsändaren av mejlet, som bifogat en faktura för en tjänst så som "ledarskapscoachning".
I tre av de senare bluffakturorna som Svensk Handel varnar för just nu förekommer samma adress i Malmö, men fakturan ser ut att ha utfärdats av tre olika, kapade, namn: Cameisha Saulas, Lucie Weaver och Gina Rani.
Bestrid fakturan och polisanmäl
Polisen uppmanar den som får en bluffaktura att dels polisanmäla händelsen, dels bestrida fakturan till det bolag som utfärdat den. Men hur gör man det? Så här skriver myndigheten:
"Du bestrider fakturan per brev eller e-post. Skickar du ett brev bör det vara rekommenderat så att du får bevis på att mottagaren tagit emot brevet. Använder du e-post ska du begära ett läskvitto."
Helst ska man bestrida fakturan så snabbt som möjligt, och brevet eller mejlet bör innehålla:
- Information om vilken faktura det gäller
- Information om att man bestrider fakturan och varför
- En kopia av bluffakturan
Du uppmanas dessutom se till att all eventuell konversation med motparten finns sparad och det kan därutöver vara bra att anteckna ner hur händelseförloppet sett ut. Hos Svensk Handel kan du läsa mer om hur du går tillväga.
