Socionomer, tandläkare, veterinärer och yrken inom vården generellt är exempel på arbeten där det kommer att råda brist på personal om fem år, enligt akademikerfacket Sacos årliga genomgång av var jobben bedöms finnas framåt.
— Vi ser också att officerare under flera år haft bra jobbchanser, säger Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale.
Klicka här för att följa oss på GoogleTvå tredjedelar
Av 60 analyserade yrken som normalt kräver högskoleutbildning bedöms ungefär två tredjedelar ha liten konkurrens om jobben, det vill säga goda chanser till anställning eller driva eget.
— Akademisk utbildning är fortfarande en mycket bra investering för framtiden. Det ser ljust ut, säger Rydgren Stale.
Men det gäller inte alla högskoleyrken. På arkitekter väntas ett överskott, likaså för kommunikatörer och olika kulturyrken.
Hur ska man tänka då? Vissa högskoleyrken har ett löneläge där utbildningen knappt lönar sig. Och ska det egna intresset ge vika för en arbetsmarknad som ser dålig ut?
— Det viktiga är att man gör ett medvetet och genomtänkt val. Man behöver välja både med hjärta och hjärna, säger Sofia Rydgren Stale.
Ger snabbare jobb
I många fall leder utbildningen till något helt annat yrke än man tänkt sig. Ska man då välja brett eller smalt?
— Professionsutbildningar där man tydligt blir veterinär, eller tandläkare till exempel. Där kommer man snabbare in på arbetsmarknaden. Bredare utbildningar ger kanske fler möjligheter men ibland kan det ta lite längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden, säger hon.
Arbetsgivarorganisationer har i egna rapporter pekat på att arbetslösheten bland akademiker är högre än på länge och att företagen i större utsträckning skriker efter exempelvis rörmokare och annat yrkesfolk – att utbildningssystemet behöver ses över så att behovet av efterfrågad kompetens blir viktigare.
— Jag kan tycka att det är lite olyckligt att man ställer olika typer av utbildningar mot varandra. Vi kommer alla att behövas, säger Rydgren Stale om den kritiken.
