I dag genomförs merparten av våra köp, överföringar och bankärenden digitalt med hjälp av en e-legitimation. Det snabba och smidiga systemet utnyttjas samtidigt flitigt av bedragare och kriminella nätverk för att tvätta pengar.
Tidigare har banker och andra finansbolag varit skyldiga att lämna ut information om misstänkt penningtvätt och ekonomisk brottslighet till polisen.
Men fram till nu har företagen bakom själva e-legitimationerna – som Finansiell ID-teknik (BankID) och Freja eID Group (Freja +) – omfattats av tystnadsplikt. Detta blir det nu ändring på.
Ny lag 1 maj – påverkar BankID
Den 1 maj infördes nämligen en ny lag som river sekretessen. Det innebär att Polismyndigheten numera kan vända sig direkt till e-legitimationsföretagen för att begära ut uppgifter om misstänkta personer.
Det här kan polisen nu begära ut om ditt e-id:
Inloggningar: Exakt hur och när e-legitimationen har använts för att logga in på olika e-tjänster.
Betalningar: Historik över vilka betalningar och transaktioner som har godkänts.
Lån: Information om e-legitimationen har använts för att ansöka om lån.
Källa: Regeringen.
För den vanlige medborgaren märks ingen skillnad i mobilen när man swishar eller loggar in på Skatteverket – men för de kriminella har nätet dragits åt ett snäpp.
