Därför skakar kryptomarknaden
Riskviljan minskar hos investerare i takt med att inflationen tickar uppåt och räntehöjningar i USA är på ingång. Signaler om att ryska centralbanken vill se ett förbud mot kryptohandel har eldat på nedgången de senaste dagarna.
Kryptovalutor är som en elektronisk "pollett" med en unik kryptografisk kod som gör att den är svår att förfalska. Den så kallade polletten kan köpas med vanliga pengar och sedan bytas anonymt för olika varor och tjänster.
Kryptovalutor är ofta decentraliserade och inte beroende av en centralbank som garanterar valutans värde och äkthet. Det är i stället den så kallade blockkedjetekniken och dess inneboende mekanismer som står som garant för kryptovalutan.
Bitcoin är den mest omtalade kryptovalutan men det finns tusentals olika kryptovalutor med varierande teknik och funktion.
Sammanföll med Nasdaq
Bitcoin nådde sin topp i mitten på november, ungefär samtidigt som amerikanska Nasdaq – en tekniktung börs där Apple, Microsoft och Alphabet är noterade. Sedan dess har både Nasdaq och bitcoin bromsat in, men utslaget är större på kryptovalutan.
Att börsen och andra risktillgångar tar stryk förklaras av en förväntan om stigande räntor, vilket brukar ge ett negativt utslag på börsen överlag, och framför allt för tillväxtbolag med hög risk.
— Folk diversifierar in i tillgångar med mindre risk, vilket minskar efterfrågan för kryptotillgångarna, säger Claire Ingram Bogusz, forskare och lektor i informatik på Uppsala universitet.
Rysslands förbuds-snack
Även politiken påverkar värderingen.
I torsdags presenterades ett mötesprotokoll från ryska centralbanken där ett förbud mot kryptohandel förordades. Handel, byte, utvinning och valutaväxling bör upphöra, skrev centralbanken i rapporten.
Att ryska centralbanken markerar mot kryptovalutor blev ett hårt slag för bitcoin, som föll nästan 10 procent från det redan dalande värdet.
Ryssland är det tredje mest populära landet för "mining", eller utvinning, av kryptovalutor efter Kazakstan och USA.
I USA finns det inga tecken än så länge på att hårda regleringar är på ingång, säger Johan Javeus på SEB. Han säger att regleringar inte måste betyda trubbel.
— Regleringar kan vara bra på längre sikt, om man inte menar förbud, men det ser vi inte just nu i USA och Europa.
Nya användningsområden
Claire Ingram Bogusz, som forskar på digitala tillgångsslag, säger att den minskade riskexponeringen i stora kryptovalutor inte betyder en nedgång för alla, särskilt inte de mindre och mer okända kryptovalutorna.
— Vi ser en normalisering av kryptovalutor och blockkedjeteknik i nya format, vare sig det handlar om smarta kontrakt i NFT:er, kryptovalutor som kan användas i spel, eller metaverse. Därför syns en riskaversion i de stora kryptovalutorna, medan man ser en större entusiasm för de mindre valutorna som inte är värda så mycket än.
Vad är det då som sätter priset på kryptovalutor?
Claire Ingram Bogusz säger att kryptovalutor prissätts utifrån efterfrågan och förväntad värdeutveckling i jämförelse med andra tillgångsslag.
Johan Javeus på SEB jämför kryptovalutor med andra tillgångar.
— Kryptovalutor skiljer sig från aktiemarknaden eftersom man på aktiemarknaden finner bolag som har omsättning och möjlighet till årliga vinster. Bitcoin liknar mer en råvara som guld, eftersom den inte genererar någon tillväxt eller avkastning, men priset avgörs utifrån vad människor är beredda att betala för det vid varje givet tillfälle, säger Javeus, och fortsätter:
— Tror man att bitcoin blir oumbärligt i framtiden värderas det högt, tror man att det blir förbjudet överallt är det inte värt någonting.
