Fattigdomsbegreppet är omstritt. Det finns många sätt att mäta. Faktiskt fattigdom, fattig jämfört med andra och självupplevd.
Statistiska centralbyråns (SCB) siffror om levnadsförhållanden bygger på vad svenskarna själva svarar.
Klicka här för att följa oss på Google2021 fanns 150 000 svenskar inom SCB:s definition ”Allvarlig materiell och social fattigdom”. 2025 hade den siffran ökat till 408 000. Antal med SCB-klassningen ”Materiell och social fattigdom” har dubblats till 729 000.
Målkonflikt
Betydligt fler av de fattiga har utländsk bakgrund, men ökningen är lika stor bland personer med svensk bakgrund.
— Det har ökat dramatiskt, från en väldigt låg nivå. Sverige har legat lägst kring just de här extrema fattigdomssiffrorna tidigare. Men nu under 2020-talet har det rakat i väg, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Utvecklingen har pågått sedan 1990-talet.
— Det har funnits målkonflikter i den förda politiken oavsett vilka regeringar vi har haft, mellan å ena sidan arbetslinjen och å andra sidan social och ekonomisk trygghet. De sista decennierna så har vi haft en slagsida åt att betona arbetslinjen, säger Salonen.
Han pekar på att bland annat bostadsbidraget, barnbidraget och a-kassan inte följt med när allt blivit dyrare. Tanken att lägre ersättningar från välfärdssystemen ska skynda på vägen till arbete, fungerar dåligt, enligt Salonen.
— Det finns väldigt magra om ens några stöd för detta vetenskapligt.
Inte förstått
— Då har man ofta inte förstått vad det är för situation som människor befinner sig i. De är oftast begränsade i form av sjukdomar, de har andra hinder som måste undanröjas innan de kan ta ett arbete, fortsätter han.
Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch håller inte med om att klyftorna skulle ha ökat, argument som enligt honom ofta kommer från vänsterhåll.
— Det där är inte helt sant. Reallönerna har ju ökat för alla människor (fram till 2021). Alla människor i princip har det bättre i dag. Det är klart du kan hitta enskilda som har fått det sämre, säger han.
Han pekar i stället på inflationen som en avgörande orsak. Och att reallönerna var som högst 2021 innan priserna rusade iväg.
— Det var då vi var med historiska mått mätt absolut rikast i Sverige, säger Kopsch som tror att människor därför i sina svar ofta anger att de känner sig relativt sett fattigare.
En sak är Timbroekonomen och sociologiprofessorn överens om – inflationen slår värst mot de fattiga.
