Kravet på kontanter väcker reaktioner.
Kravet på kontanter väcker reaktioner. - Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT, STELLA Pictures & Isabell Höjman/TT.

Krav på kontanter kan införas: "Borde backa upp"

Krav på kontanter kan införas, om Riksbanken får som de vill. Förslaget är inte riktigt så bra som det låter, menar Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
– Kontanterna är det dyraste betalmedlet för handeln.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev

Kontanterna minskar i antal och under flera år har frågan varit ämne för debatt. De digitala betaltjänsternas smidighet har gjort att de allra flesta nöjt sig att leva kontantfritt, samtidigt har organisationer som Kontantupproret belyst vikten av kontanter i kris och hur ett kontantlöst samhälle försätter flera grupper i samhällets periferi. 

Samtidigt rustar Sverige upp och i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nya broschyr står det att man bör ha kontanter hemma vid en eventuell kris eller ett krig. 

MISSA INTE: Inte fått "Om kriget kommer"-broschyren? Det här är varför

Riksbanken vill införa krav på kontanter

Den 31 juli 2007 fanns det hela 110 692 miljoner kronor i sedlar och mynt i cirkulation i Sverige. Samma siffra den 30 november 2024 var 57 421 miljoner kronor, enligt statistik från Riksbanken.

Under måndagen kom nyheten att Riksbanken vill se ett krav på att handlare som säljer livsnödvändiga varor, som mat och medicin, ska kunna ta emot kontanter. 

Foto: Fotograferna Holmberg / TT.

– Huvuddelen av Sveriges befolkning kan genomföra sina köp med kort eller annat digitalt medel. Däremot finns det fortsatt en skara människor som står utanför betalningssystemet. Det är viktigt att alla människor har möjlighet att genomföra betalningar, säger Riksbankens presstalesperson Susanne Meyer i en tidigare intervju med Nyheter24.

LÄS MER: Kontantkrav kan införas i Sverige: "Krävs större tillgång"

Svensk Handel: Vem ska betala för kontanterna?

Några som varit kritiska till Riksbankens förslag är organisationen Svensk Handel. Förslaget är inte så strålande som Riksbanken presenterar det, förklarar Bengt Nilervall, näringspolitisk expert inom betalfrågor på Svensk Handel.

– Dagligvaruhandeln och apoteken tar idag i väldigt stor utsträckning emot kontanter som betalmedel och har för avsikt att fortsätta med det. Handeln är absolut införstådda att de måste ta en del av kostnaderna men inte hela kostnaden, staten borde backa upp finansiellt, säger Nilervall till Nyheter24. 

Enligt Riksbankens förslag skulle kravet hamna direkt på företagen. Samtidigt säger Susanne Meyer på Riksbanken att kostnaderna för företagen måste vara "rimliga". 

LÄS MER: Nyheter idag – aktuella nyheter från Sverige och världen

MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu

Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel. Foto: Svensk Handel.

Att den privata marknaden själv ska se till att upprätthålla flödet av kontanter ser Nilervall på Svensk Handel som ohållbart i längden.

– Kontantköp minskar från år till år. Så när vissa branscher pekas ut vill vi understryka vikten av att riskerna och sårbarheten ökar också betydligt om det endast blir dessa branscher som har kontanter. På sikt kommer det bli helt ohållbart för den privata marknaden att själva upprätthålla säkerheten och ta samtliga kostnader, förklarar han, och fortsätter: 

– Svensk Handel anser att om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster som saknar kommersiell bärkraft bör staten också ta ett finansiellt ansvar, precis som man gör för annan samhällsviktig infrastruktur.

MISSA INTE: Har du gamla kontanter hemma? De kan vara värda mer nu

"Kontanterna är det dyraste betalmedlet"

Bengt Nilervall betonar att eftersom kontanterna i omlopp är färre i dag kommer kostnaderna för att garantera ett flöde av kontanter att vara höga.

– Med allt färre kunder som använder kontanter blir marknaden för att hantera kontanterna också mindre. Det blir dyrare från år till år att hantera kontanter vilket också Riksbankens undersökning visar. Kontanterna är det dyraste betalmedlet för handeln.

Kontantanvändningen minskar i snabb takt i Sverige. Foto: Fredrik Sandberg / TT.

Ännu kan det inte sägas hur en eventuell lagstiftning kring detta skulle kunna se ut. Riksbanken har dock lämnat flera lagförslag till Finansdepartementet och väntar nu på svar. 

Bengt Nilervall på Svensk Handel betonar att stöd kommer att behövas till de som kraven ställs på.

– Utgångspunkten för hela detaljhandeln är att det är konsumenterna som styr, så länge kunderna betalar med kontanter kommer handlarna att acceptera kontanter, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel till Nyheter24.

stats