Bedrägerivarningar från företag, organisationer och myndigheter har avlöst varandra på senare år. Inte sällan rör det sig om så kallade vishingbedrägerier där privatpersoner – ofta äldre – lurats till att ge ut känsliga inloggningsuppgifter.
Och fram till år 2022 hade bankerna, enligt SvD, som rutin att neka ersättning till kunder som utsatts för denna typ av bedrägeri. Man bedömde nämligen att kunderna, som fallit offer för bedragarna, agerat "särskilt klandervärt".
Men under sommaren 2022 föll en dom i Högsta domstolen som ändrat förutsättningen för denna bedömning. För att bankerna ska kunna neka kunder ersättning måste nämligen den bedrägeriutsatte ha insett att det funnits en risk för en obehörig transaktion – något som sällan är fallet på grund av bedragarnas sofistikerade metoder.
Domen, som skapar ett prejudikat och som bankerna åtagit sig att följa, gör att det blir lättare för bankkunder att få tillbaka pengar de blivit av med i bedrägerier. Detta gäller också fall där banken tidigare nekat en sådan ersättning.
En av sju banker har omprövat ärenden på eget initiativ
I samband med domen i Högsta domstolen författade den dåvarande Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell ett brev till storbankerna där hon uppmanade dem att informera bedrägeriutsatta kunder, som tidigare fått nej, om möjligheten till omprövning.
”Det är min stora förhoppning att bankerna i kundernas intresse, och med beaktande av det HD uttalar i domen, gör förnyade bedömningar i de fall banken tidigare har låtit kunden bära hela förlusten, som inte sällan har omfattat stora summor som är svåra för enskilda att bära”, skrev hon i brevet då.
Men SvD:s granskning visar att det bara är en av sju storbanker – Handelsbanken – som på eget initiativ granskat tidigare ärenden och prövat kundernas rätt till ersättning på nytt. Övriga banker – Nordea, SEB, Swedbank, Danske Bank, Skandia, Länsförsäkringar – har inte kontaktat kunderna som nekats ersättning, men ställer sig positiva till att kunder kontaktar dem.
– Du som kund är välkommen att höra av dig om du vill få din situation prövad igen, säger till exempel Hugo Laigar, pressansvarig på Nordea, till tidningen.
Konsumenter uppmanas begära en omprövning
Exakt hur många bankkunder som skulle kunna få ärendet omprövat, men som inte agerat, är oklart. Men enligt SvD är det drygt 30 000 bankkunder som begärt ersättning innan HD-domen föll och en övervägande majoritet fick då avslag.
Denna siffra är baserad på antalet polisanmälningar gällande just vishingbedrägerier fram till sommaren 2022.
– Vår bedömning är att de som begärt ersättning från banken också har polisanmält ett vishingbedrägeri. Därmed kan man anta att polisanmälningarna i stort sett avspeglar antalet som begärt ersättning, säger Lotta Mauritzson, nationell samordnare vid Polisens nationella bedrägericenter, till SvD.
Till de tiotusentals bankkunder som nekats ersättning tidigare och som potentiellt kan få tillbaka det som de blivit bestulna på riktar Cecilia Tisell ett tydligt råd i intervjun med tidningen:
– Jag vill verkligen uppmana konsumenter att begära en omprövning så att de kan få tillbaka sina pengar.
