När det nya året inleds börjar också riktåldern att gälla för pensionen. 2026 är året då mycket händer för landets seniorer, inte minst i och med införandet av riktåldern som då skrivs till 67 år och pekar på när du som tidigast kan ta ut din inkomst- och premiepension.
Utöver det kommer inkomstpensionen att höjas med 1,9 procent och garantipensionen med 0,7 procent. Det gör så att fler pensionärer får mer pengar i plånboken, något som välkomnas på flera håll.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleRiktåldern införs 2026
Men vad innebär det egentligen att riktåldern införs och vad har det för effekt på dig och din pension? Riktåldern, eller pensionsåldern som den också kallas, är helt enkelt anpassad utifrån att vi svenskar lever allt längre. Den är dock inte påtvingande utan endast en rekommendation för när du bör ta ut pensionen för att den på så sätt ska räcka så länge som möjligt och generera en jämn pension för dig.
”Det är viktigt att förstå att riktåldern påverkar hur och när du kan ta ut olika delar av din allmänna pension. Tidpunkten för när du kan börja ta ut din tjänstepension beror däremot på vilket tjänstepensionsavtal du omfattas av”, skriver Pensionsmyndigheten om riktåldern på sin hemsida.
.jpg "Foto: Mickan Mörk/TT")
Vilka misstag ska jag undvika när pensionsåldern börjar gälla?
Men som det brukar heta: Inget gott som inte för något ont med sig. I och med införandet av riktåldern finns det nämligen misstag du bör undvika. Det menar åtminstone sparekonomen Christina Sahlberg. I en intervju med Nyheter24 redogör hon nämligen för vanliga fallgropar du lätt kan hamna i när 2026 inleds och riktåldern införts.
– Att utgå från att "pensionsåldern" eller uttagsåldern är densamma som tidigare generationer, utan att ta hänsyn till att riktåldern ändras med livslängden är en vanlig fallgrop. Även att för tidigt fatta beslut om uttag av pension utan att simulera olika scenarier. Om man väljer ett tidigt uttag, när det ens är möjligt, utan att förstå hur det påverkar pensionen, trygghetsförmåner och skatt, kan man hamna med mindre kvar än man räknat med, säger hon.
 (1).jpg "Christina Sahlberg, sparekonom. Foto: Pressbild/Eric Josjö")
Därtill uppmanas du som kommer påverkas av riktåldern att prata med arbetsgivaren i god tid innan det är dags för pensionering. Och anledningen till det handlar om att du ska ha en plan för arbetslivet. Lite längre tid som yrkesverksam stimulerar som bekant pensionen och gör att du får mer i plånboken under längre tid.
– Att inte prata med arbetsgivaren eller inte ha en plan för arbetslivet mot slutet kan leda till att man tvingas ner i arbetstid eller lämnar arbetslivet tidigare än planerat, vilket påverkar pensionen negativt, säger hon och fortsätter:
– Många har tjänstepensioner som styrs av avtal, uttagsålder, inbetalningstid och benägenhet att fortsätta jobba. Dessa kan skilja sig från den allmänna pensionens regler.
Glöm inte skatten på pensionen – du kan råka ut för en ekonomisk smäll
Du bör heller inte utgå ifrån att du är "klar" med arbetslivet och bara kan lämna det utan att det ger effekt på din plånbok.
– Att tro att man är “klar” när man lämnar arbetslivet och inte aktivt följa upp och justera sin pensionsplan. Systemet förändras, riktåldern justeras liksom livssituationen, så det lönar sig att göra nya check-ins med jämna mellanrum.
Sahlberg avslutar med att höja ett varningens finger för en fallgrop som kan komma att slå hårt mot plånboken när man minst anar det.
– Att inte fundera på skatt och hur uttagsstrategin påverkar din nettoinkomst som pensionär, till exempel att skatten blir lägre först från januari året efter du nått riktåldern och att skatten blir högre vid högre pensionsuttag, kan slå hårt mot ekonomin.
