Arv handlar inte alltid om pengar. Faktum är att när svenskarna själva får tala vill de helst ärva något med en stark personlig koppling som hamnar högst på listan. Men just det kan också leda till stora konflikter i familjen.
Nya siffror visar vad många drömmer om att få ärva. Och det bär på både minnen, historia och väcker känslor.
Därför kan arvet skapa bråk
Enligt Familjens Jurist är det ofta just de personliga tillgångarna som är svårast att enas om när ett arv ska fördelas. Det behöver alltså inte vara det som har högst ekonomiskt värde som väcker starkast reaktioner.
– Många tänker att arv främst handlar om pengar, men i flera fall jag är med om är det platser och föremål med koppling till familjehistoria som väger tungt. När en person dör och de efterlevande får besked om hur arvet ska fördelas är det tyvärr också ofta då det känslomässiga efterspelet tar fart. Höjda röster och hårda ord är bara början på vad som i vissa fall kan utvecklas till åratal av oenighet och tystnad mellan familjemedlemmar, säger Per Bergmark, jurist på Familjens Jurist, i ett pressmeddelande.
Det vill svenskarna helst ärva
Så vad är det svenskarna helst vill ärva?
På första plats hamnar en sommarstuga eller fastighet. Hela 45 procent svarar att det är det de helst skulle vilja få i arv. På andra plats kommer släktklenoder, till exempel smycken, möbler eller klockor. Det svarar 33 procent. Därefter följer mer personliga saker som brev och dagböcker, som 15 procent helst vill ärva.
Här är hela topplistan:
- En sommarstuga eller fastighet, 45 procent
- En släktklenod, till exempel smycken, möbler eller klockor, 33 procent
- Personliga brev eller dagböcker, 15 procent
- En konst- eller antikvitetssamling, 13 procent
- Ett företag, 8 procent
- Ett hemligt familjerecept, 5 procent
Många vill gärna ärva saker som kan verka små, men som kan få stor betydelse när någon går bort. Om önskemålen inte finns nedskrivna kan det bli svårt att säkerställa att en viss person faktiskt får det som den blivit lovad.
Utan testamente styrs arvet istället av arvsordningen. Vem som ärver beror bland annat på om personen som dött var gift eller sambo, om det finns barn och om det finns ett testamente.
Juristens råd: Var så konkret som möjligt
Per Bergmark menar att tydlighet är avgörande för den som vill minska risken för framtida konflikter.
– När det inte finns något testamente är det lagen som avgör hur arvet ska fördelas, och det lämnar ofta utrymme för olika tolkningar och förväntningar mellan arvingar. Har någon i familjen blivit lovad ett hemligt familjerecept men det inte har dokumenterats, finns det inget som säkerställer att just den personen får ta del av det när arvet ska fördelas, säger han och tillägger:
– Mitt råd är därför att vara så konkret som möjligt i sitt testamente. Skriv ned vem som ska få vad och berätta om det i förväg, även när det gäller sådant som kan vara litet men som har stort personligt värde, säger Per.
Familjens Jurist tipsar också om att inte bara dela upp saker jämlikt, utan att tänka rättvist. Om en person exempelvis ska ta över en sommarstuga kan andra arvingar kompenseras med pengar eller andra tillgångar.
