På senare år har allt fler valt att bli jobbonärer när de når pensionsåldern. En stor bidragande orsak är för att dryga ut pensionen och kombinerar pensionsuttag med lön. Samtidigt är det fördelaktigt på sikt då du som jobbonär får en högre pension på sikt då du fortsätter tjäna pensionsrätter i och med arbetsinkomsten.
Ett års extra arbete efter 66 år kan, enligt Pensionsmyndighetens egna beräkningar, bidra till en höjd pension på mellan 1 500 till 1 800 kronor i månaden.
Missa inget viktigt, följ oss på Google”Varje år som du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension, det sker även om du samtidigt tar ut hela eller delar av den, oavsett hur mycket du jobbar och oavsett hur gammal du är”, skriver myndigheten på den egna hemsidan om livet som jobbonär.
Viktig fakta om att vara jobbonär
Har du möjlighet att fortsätta jobba trots uppnådd pensionsålder så ska du tänka på att det går att kombinera arbetesinkomst med pension.
Den största fördelen, och ekonomiska vinsten för dig, är att lönen forsätter vara hög och framtidens pension stiger.
Du kan välja att plocka ut den allmänna pensionen i en takt på 25, 50, 75 eller 100 procent. Och detta går att justera och ändra i efterhand.
I Sverige har nio av tio svenskar tjänstepension. Kontrollera därför vad som gäller i din tjänstepension med arbetsgivaren eller tjänstepensionsbolaget.
Källa: Pensionsmyndigheten
Fler i arbeten efter uppnådd pensionsålder
Nu kommer myndigheten med en ny rapport som gör gällande att en höjd pensionsålder bidrar till att fler äldre är i arbete efter uppnådd pensionsålder.
”År 2023 höjdes åldersgränsen för utbetalning av äldres grundskydd såsom garantipension och bostadstillägg, från 65 år till 66 år. En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar att fler arbetade längre efter reformen. Effekten var störst bland personer som är utrikes födda, personer med lägre inkomst och personer med förgymnasial utbildning”, skriver de i ett pressmeddelande.
.jpg "Foto: Henrik Montgomery/TT")
Så fungerar grundskyddet för pensionären
Olika delar ingår i grundskyddet:
Garantipension, som utgör själva basen i grundskyddet. Det har du som haft låg eller ingen inkomst rätt till.
Bostadstillägg, som är till för att hjälpa dig som har svårt att täcka boendekostnaderna med pensionen.
Äldreförsörjningsstöd, som ges till dig för att utgöra en skälig levnadsstandard om pensionen anses vara mycket låg.
Inkomstpensionstillägg, vilket är ett tillägg som höjer den inkomstgrundande pensionen och finansieras av det allmänna pensionssystemet.
Viktigt att tänka på är att grundskyddets syfte är att fylla ut pensionen för den med låg pension. Olika regler gäller för olika delar, så se till att kontakta Pensionsmyndigheten för att höra vad som kan gälla för just dig.
Källa: Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten: De har större anledning att fortsätta jobba
Vidare redogör de för att utrikesföddas arbetskraftutbud har ökat med hela 12 procentenheter. Och det är också i dessa grupper störst ekonomiskt incitament finns till att vilja vara kvar i arbetet då man oftare får en inkomst från grundskyddet, eller annan typ av ersättning.
Rapporten ”Fler äldre i arbete?” visar att arbetskraftsutbudet ökat med 3,5 procentenheter i genomsnitt. Detta samtidigt som sysselsättningen i Sverige stigit med 1,1 procentenheter.
– Trots en kort uppföljningsperiod syns en ökning i både sysselsättning och arbetskraftsdeltagande. Vi antar också att effekterna kommer att bli större över tid, säger Susanne Schaftenaar som är analytiker på Pensionsmyndigheten.
Vidare uppger hon att vissa grupper oftare får rätt till förmåner inom grundskyddet, exempelvis garantipension. Det bidrar till att vilja att arbeta stiger.
– Resultaten tyder på att grupper som oftare får rätt till grundskyddsförmåner som pensionär, såsom garantipension, eller får andra ersättningar från kringliggande försäkringssystem som sjukersättning innan de når åldersgränsen, har större incitament till att arbeta eller att stanna kvar i arbetskraften när åldersgränsen höjs, säger Susanne Schaftenaar i pressmeddelandet.
