Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) rapporterar nu att allt färre äldre går i pension. Orsaken? Åldershöjningen i pensionssystemet.
2023 infördes höjda åldersgränser i pensionssystemet, något som enligt inspektionen framför allt påverkat äldre som går i pension.
Klicka här för att följa oss på Google”Höjningen av åldersgränsen för grundskyddet har gjort att färre tar ut pension vid 65, men minskningen förklaras till största del av att personer behåller sjukersättning ett extra år”, skriver de i ett pressmeddelande och hänvisar till en ny rapport från ISF.
.jpg "Foto: Janerik Henriksson/TT")
Stora reformer i pensionssystemet 2023 – påverkade många
2023 genomfördes flera reformer i det svenska pensionsystemet. Höjd åldersgräns, från 62 till 63 år för allmän pension och 65 till 66 år för garantipension, var kanske den allra största av dem. Detta resulterade i att allt fler valde att bli jobbonärer för att dryga ut pensionen och skjuta på livet som pensionär.
Samtidigt justerades också pensionerna där många såg en inkomstpensionsökning på tre procent.
Och det är just reformerna 2023 som ISF menar ligger till grund för att färre och färre går i pension. Enligt dem pekar dock mycket på att få väljer att jobba mer. De redogör nämligen för att höjningen av lägsta åldern för att ta ut pension har minskat själva uttaget av allmän pension. Samtidigt uppskattar Inspektionen för socialförsäkringen att elva procentenheter färre tar ut allmän pension samtidigt som andelen som arbetar blott ökat med tre procentenheter.
– En del av skillnaden mellan effekten på pensionsuttag och på arbete beror på att många tidigare både tog ut pension och jobbade – så kallade jobbonärer. De fortsätter jobba i samma utsträckning som tidigare, men kan inte längre komplettera lönen med pension vid 62, säger Andrea Berggren, projektledare för rapporten, i ett pressmeddelande.
.jpg "Foto: Janerik Henriksson/TT")
15 000 fler hade tagit ut pension vid 65 år
De menar att en av förklaringarna till utvecklingen är att fler försörjer sig genom andra trygghetssystem, exempelvis sjukpenning och a-kassa.
ISF menar att om åldersgränsen inte höjts 2023 skulle omkring 15 000 fler ha tagit ut pension vid 65 års ålder. Endast 1 500 fler hade arbetat vid 65 år.
– Höjningen av grundskyddet gör att personer med sjukersättning nu får behålla ersättningen ett år längre, vilket gör att många väntar med att ta ut pension tills de fyller 66 år.
Pensionärerna som påverkas mest
Men vilka påverkas då mest av utvecklingen? Enligt Andrea Berggren är det framför allt personer med svag ekonomi. Inte minst de som är beroende av grundskyddet, som nu får allt svårare att gå i pension vid 65 års ålder. Därför väljer de helt enkelt att arbeta längre.
– Personer med god ekonomi påverkas däremot mindre och kan ofta gå i pension på samma sätt som tidigare. För dem med både hög intjänad pension och sjukersättning kan förändringen till och med innebära ett extra år med pensionsgrundande ersättning, ett uppskjutet pensionsuttag och därmed en högre framtida pension, säger hon i pressmeddelandet.
