Det har varit några tuffa ekonomiska år för svenska hushåll. Med skenande bolåneräntor, dyrare livsmedel och högre priser på el har många tvingats vända på slantarna för att få vardagen att gå ihop. Men nu är 2026 här och enligt flera privatekonomer väntar en ekonomisk ljusning för många.
– Vi har under senhösten sett början på en islossning i svensk ekonomi och mycket talar för att den privatekonomiska medvinden tilltar under 2026 och leder återhämtningen. Ett uppdämt behov för konsumtion i kombination med en förbättrad köpkraft, högre löner, lägre skatter, växande optimism och räntestabilitet gör att det finns goda utsikter under nästa år, konstaterade Américo Fernández, privatekonom hos SEB, i en intervju med Nyheter24 inför årsskiftet.
Klicka här för att följa oss på Google
– Jag tror det finns väldigt goda chanser att få känna en ekonomisk lättnad under 2026 jämfört med 2025. Då kommer de flesta få ta del av effekterna av sänkta bolåneräntor samtidigt som regeringens finanspolitiska stimulanspaket med framförallt lägre skatter och halverad moms bör ge mer pengar i plånboken för de flesta. Dessutom har inflationstakten stabiliserats och i takt med löneökningar kommer man sakta känna att ens köpkraft åter stärks efter många år med motsatt känsla, sa Felicia Schön, sparekonom hos Avanza, vid samma tidpunkt.
Ekonomisk revansch för barnfamiljer 2026
I en ny rapport konstaterar SBAB att det framför allt är barnfamiljer som kommer att få en "ekonomisk revansch" under 2026. Man har nämligen tittat på hur kostnaderna för en familj, bestående av två vuxna och två minderåriga barn bosatta i hus och med en bensinbil i sin ägo, kommer se ut under det kommande året jämfört med tidigare år.
Det visar sig att kostnaderna – för räntor, livsmedel, el och drivmedel – bedöms bli 36 000 kronor lägre än 2023, när utgifterna var som störst. Jämfört med 2025 rör det sig om en kostnadsminskning på hela 7 400 kronor.
– Barnfamiljerna har varit hårt ekonomiskt pressade under flera år men nu tycks det äntligen vända på riktigt. Framför allt är det räntekostnaderna och kostnaderna för mat som bedöms minska men även lägre el- och drivmedelskostnader väntas bidra till ett efterlängtat andrum, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, i ett pressmeddelande.
Så gick SBAB:s undersökning till
- Man har tittat på kostnaderna för ränta, el, drivmedel och mat och utgått från data från Konjunkturinstitutet, Macrobond, Konsumentverket, SCB och SBAB:s egna prognoser när man beräknat kostnadsförändringar.
- Man har använt sig av ett typhushåll med två vuxna och två minderåriga barn som är bosatta i en villa. Familjen i fråga har lån på tre miljoner kronor med rörlig ränta, en elförbrukning på 15 000 kWh per år och en bensinförbrukning som uppgår till 900 liter. Man räknar med att familjen har en månatlig matkostnad på 8 000 kronor, uppräknad årligen med faktiskt eller väntas prisökning. Man har också tagit den halverade matmomsen, som börjar gälla 2026, i beaktning.
- Typfamiljens årliga disponibla inkomst har hämtats från SCB:s undersökning av hushållens boendeutgifter. För 2021 och 2024 rörde det sig om 746 800 respektive 912 500 kronor. För 2022 och 2023 har inkomsten interpolerats med en årlig utvecklingstakt på 6,9 procent. För 2025 och 2026 har inkomsten extrapolerats med en årlig utvecklingstakt på 6,0 procent.
Källa: SBAB
Om man ser till kostnaderna i relation till disponibel inkomst beräknar SBAB att typhushållet skulle lägga knappt 22 procent av inkomsten på boräntor, el, drivmedel och mat. År 2021 var motsvarande siffra 23 procent.
– Kostnaderna i förhållande till disponibel inkomst bedöms bli lägre 2026 än vad de var 2021, före både inflations- och räntechocken, då även hushållens inkomster utvecklas positivt. Sett ur det perspektivet ser 2026 onekligen ut att bli året då barnfamiljerna får sin ekonomiska revansch, säger Linda Hasselvik i pressmeddelandet.
