Mellan 30 och 50 år fattar vi ofta beslut som påverkar vår privatekonomi i decennier framåt.
Vissa val kan bli dyra misstag, andra är små men sammanfattningsvis betydelsefulla.
Klicka här för att följa oss på GoogleAtt ha koll på ekonomin handlar inte om att vara tråkig eller göra sig själv till en budgetpolis, det handlar om att undvika onödiga bakslag och få lite kontroll över framtiden.
Det menar sparekonomen Ingela Gabrielsson, som listat de vanligaste misstagen under olika skeden i livet till GP.
Därför är vi sårbara mellan 30 till 50- årsåldern
Psykologen Hana Jamali förklarar till GP varför vi är extra sårbara i åldern 30 till 50.
– Vid 30 har de flesta avslutat sina studier och kanske bildat familj. Då dyker de första stora pengarelaterade besluten upp: ”Ska vi köpa bostad?” eller ”Hur mycket ska vi spara?”, säger hon och fortsätter:
– Senare, runt 50, kan skilsmässor, förändrade vanor eller en lång vana vid en viss livsstil göra att beslut fattas i affekt och med mindre eftertanke.
Typiska misstag som många gör
Gabrielsson har samlat några av de misstagen många gör vid de specifika åldrarna, som kan påverka ekonomin.
30-årsåldern: Ingen regelbunden sparplan, handla på kredit, spendera hela lönen på nöjen, köpa prylar som aldrig används.
40-årsåldern: Ha allt sparande på konto, köpa för dyrt hus, låna för mycket, missa pensionssparandet, inte diskutera ekonomi med partner.
50-årsåldern: Missa löneväxling, inte se över sparande och placeringar, fördyrande lyxköp eller semesterresor, brist på ekonomisk utbildning för barnen.
Fastnar i gamla mönster
Jamali påpekar att vi ofta styrs av instinkt, “system ett”, snarare än långsiktigt tänkande, “system två”.
– Risken är att system två kidnappas av system ett: ”Det har ju funkat hittills, det är väl ingen big deal?” Och plötsligt fungerar det inte längre. Lösningen är att inte skjuta upp besluten utan medvetet börja tänka långsiktigt, säger hon.
