.jpg)
Nytt år, nya möjligheter. Men i många fall är en förutsättning att du tänker till på förhand och agerar förebyggande, snarare än hoppas på det bästa. Så är också fallet när det gäller din ekonomi.
När 2026 nu närmar sig har Nyheter24 ställt tre frågor, till fyra olika privatekonomer, för att du ska få en bild av vad du har att vänta på den ekonomiska fronten och hur du ska tänka och agera – innan det nya året drar igång.
Klicka här för att följa oss på Google
Hur blir det ekonomiska året 2026, jämfört med 2025?
Bland privatekonomerna råder det enighet: De hushåll som haft några tuffa ekonomiska år bakom sig och vars ekonomi inte heller lyft under 2025 kommer troligtvis få bättre förutsättningar under 2026.
– Vi har under senhösten sett början på en islossning i svensk ekonomi och mycket talar för att den privatekonomiska medvinden tilltar under 2026 och leder återhämtningen. Ett uppdämt behov för konsumtion i kombination med en förbättrad köpkraft, högre löner, lägre skatter, växande optimism och räntestabilitet gör att det finns goda utsikter under nästa år, konstaterar Américo Fernández, privatekonom hos SEB.
– Jag tror det finns väldigt goda chanser att få känna en ekonomisk lättnad under 2026 jämfört med 2025. Då kommer de flesta få ta del av effekterna av sänkta bolåneräntor samtidigt som regeringens finanspolitiska stimulanspaket med framförallt lägre skatter och halverad moms bör ge mer pengar i plånboken för det flesta. Dessutom har inflationstakten stabiliserats och i takt med löneökningar kommer man sakta känna att ens köpkraft åter stärks efter många år med motsatt känsla, säger Felicia Schön, sparekonom hos Avanza.
– De allra flesta hushåll kommer att få en bättre ekonomi 2026. Högre inkomster, lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och lägre bolåneräntor innebär att fler kommer att få mer pengar i plånboken och en ökad köpkraft 2026, uppger Arturo Arques, privatekonom hos Swedbank och Sparbankerna.
Anders Stenkrona, privatekonom hos Nordea, är inne på samma spår.
– Räntan är på en låg nivå, el och bränslepriser har också kommit ner till överkomliga nivåer men maten är fortfarande dyrare än någonsin. Förslagen i regeringens höstbudget borde få positiva effekter för hushållen.
– Jag tänker närmast på att matmomsen halveras, vilket bör göra maten cirka sex procent billigare. Det utlovas sänkt elskatt och dessutom tak på elpriset. Exakt hur det ska gå till vet vi inte men det borde skapa ett lugn inför vinterns kalla månader. Dessutom föreslås lättnader för bostadslån, vilket kan få fart på bostadsmarknaden och kanske även bostadsbyggande. Sammantaget borde det skapa mer konsumtionsutrymme i hushållens plånböcker. Hittills har det utökade konsumtionsutrymmet resulterat i ökat sparande för hushållen.
Vilka ekonomiska ljusningar respektive utmaningar väntar 2026?
År 2026 kommer att bjuda på både ljusglimtar och utmaningar för det svenska folket.
– En halverad matmoms och förändrade bolåneregler, i form av ett höjt bolånetak och reducerat amorteringskrav, utgör några av de viktigaste ljusglimtarna för hushållen, säger Américo Fernández och fortsätter:
– Bland utmaningarna återfinns en alltjämt svag arbetsmarknad med företag som varken rekryterar eller varslar. En allmän osäkerhet kring framtiden som ännu inte kan avskrivas. Därtill bör man förvänta sig en fortsatt hoppig och känslig börsutveckling vilket väntas slå på mångas sparande.
Felicia Schön och Arturo Arques är inne på samma spår: Arbetsmarknaden kommer fortsatt vara tuff.
– Utmaningen kommer sannolikt fortsätta att vara den svaga arbetsmarknaden, som fortfarande är påtaglig för många grupper, samt det oroliga omvärldsläget med både handelskrig och fysiska krig som kan komma att påverka oss alla, säger Schön, medan Arques beskriver det som att "arbetslösheten kommer ligga kvar på en på tok för hög nivå".
– Det förblir en stor utmaning för politikerna, inte minst med tanke på att det är valår nästa år, säger han.
Men bägge två lyfter förstås också positiva saker som väntar under nästa år.
– Hushållens ökade köpkraft kommer att öka optimismen över den egna ekonomin och konsumtionsviljan. Det kommer att bidra till en högre tillväxt och sysselsättning och en något lägre arbetslöshet, konstaterar Arques.
– Ljusningen är definitivt att man får mer pengar att röra sig med med sänkta räntor och lägre skatter, säger Schön.
Anders Stenkrona lyfter särskilt fram förslagen gällande bolån, som tidigast kan träda i kraft i april 2026, som en ljusglimt.
– Ett av förslagen är att belåningsgraden för bostadsköp kan höjas från 85 procent till 90 procent. En belåningsgrad på 85 procent innebär att en köpare som har 150 000 kronor kan köpa en bostad för en miljon kronor. Om belåningsgraden höjs till 90 procent kan köparen få råd till en bostad som kostar 1,5 miljoner kronor, en ökning med 50 procent.
Ett annat förslag, om att det extra amorteringskravet ska tas bort, kan också få positiva följder, menar Stenkrona:
– Det kravet innebär att om hushållets bostadslån är mer än 4,5 gånger hushållets årsinkomst, behöver de amortera en procent av hela lånet. Det extra amorteringskravet har bidragit till en stillastående bostadsmarknad. Till exempel, om ett hushåll blir fast med två bostäder, för att det tar tid att sälja sin befintliga bostad, så är sannolikheten stor att deras totala skuldkvot går över 4,5. Det extra amorteringskravet kan då öka hushållets månadskostnad till orimliga nivåer. Därför väntar hushållen med att köpa en ny bostad tills de fått sålt sin gamla. Det är en bidragande orsak till den tröga bostadsmarknaden.
Enligt Stenkrona kan förslaget gör att det blir fart på bostadsmarknaden. Han betonar emellertid att det också finns potentiella risker om förslagen blir verklighet.
– De kan även orsaka högre bostadslån bland hushållen vilket kan bli problematiskt i längden. Frågan är vad som är bäst: Trög bostadsmarknad med lägre bostadslån eller rörligare bostadsmarknad med högre belåning bland hushållen?
Vad ska man göra på den ekonomiska fronten innan årsskiftet?
Den som vill ge sig själva bästa möjliga förutsättningar under 2026 gör bäst i att tänka till och agera innan det nya året är här.
– Se över din ekonomi och göra en budget för hela 2026. Se också över dina värdepappersaffärer och se om du kan kvitta vinster mot förluster. En bra början på nya året börjar med planering. Allt handlar om att tänka efter före. Att tänka efter efter kan alla göra men då kan det tyvärr vara för sent, säger Arturo Arques.
Felicia Schön uppmanar till samma sak: Utvärdera och planera.
– Gå igenom hur ditt ekonomiska år 2025 såg ut och planera för hur du vill att det ska vara 2026. Hur mycket ska du spara? Kan du dra ner på några utgifter? Har du några sparmål du vill uppnå? Sen som alltid, gå igenom avdragsmöjligheter och att du använt dig av årsförmåner som till exempel friskvårdsbidraget.
Américo Fernández uppmanar också privatpersoner att sätta upp konsumtions- såväl som sparmål inför nästa år, för att öka sannolikheten att hålla sig till budget. Samtidigt tycker han att man ska passa sig för att spendera allt för mycket pengar så här mot årets slut.
– Det viktigaste är att inte ta på sig för stora utgifter under december. För många riskerar det att göra januari, årets fattigaste månad, ännu mer ansträngd och därmed försämra förutsättningarna för en stabil ekonomi under 2026.
Skulle förslagen om bolån gå igenom och börja gälla i april 2026, lär det leda till högre bostadspriser, menar Anders Stenkrona. Han rekommenderar därför att den som är på jakt efter en ny bostad slår till innan dess. Men han tipsar också om att, innan årets slut, boka hantverkare för uppdrag under våren 2026 och att försöka förhandla ner priset.
– Rot-avdraget som tillfälligt höjts till 50 procent kommer gå tillbaka till 30 procent efter årsskiftet. Det har inneburit en hög efterfrågan på hantverkare just nu. Troligtvis är det mycket lättare att få en hantverkare att hjälpa dig efter årsskiftet, så till den grad att deras arvode kan bli lägre än den är just nu när det är så hög efterfrågan, förklarar Nordea-ekonomen.
Hur kommer du att förbereda dig ekonomiskt inför det nya året? Kommentera nedan!
.jpg)
