Det svenska pensionssystemet kom att förändras den 1 januari 2026. Orsaken? Då infördes riktåldern för pension som styr när du tidigast kan ta ut pengar ur det allmänna pensionssystemet.
Riktåldern, tidigare kallat pensionsåldern, är inte tvingande utan en indikation på när du som tidigast kan begära pensionsuttag.
Klicka här för att följa oss på GoogleDu kan ta ut pensionen tidigast tre år före riktåldern tillämpas. Mellan 2026 och 2031 är den riktålder som tillämpas 67 år. Det innebär att du tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder. Dock är det som så att riktåldern anpassas efter hur länge vi förväntas leva i Sverige, för att pengarna i det allmänna pensionssystemet ska räcka längre.
Därför är prognosen olika för vilken riktålder som gäller utifrån när du är född.
Riktåldern enligt prognos
- De födda mellan 1960 och 1964 har en riktålder på 67 år.
- Prognosen pekar även på att de födda mellan 1965 och 1966 också har en riktålder på 67 år.
- De födda mellan 1967 och 1981 har en riktålder på 68 år enligt prognos.
- De födda mellan 1982 och 1997 har enligt prognosen en riktålder på 69 år.
- De födda mellan 1998 och 2014 har en prognostiserad riktålder på 70 år och för de födda mellan 2015 och 2017 så pekar prognosen på en riktålder om 71 år.
Källa: Pensionsmyndigheten
Så har pensionsåldern förändrats genom historien
Men hur har det sett ut historiskt? För att kunna besvara den frågan har Nyheter24 hört sig för hos Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall. Hon listar ett antal viktiga årtal kopplat till riktåldern, eller pensionsåldern som det tidigare hette.
- 1913–1975: Pensionsåldern var 67 år.
- 1976–1998: Pensionsåldern sänktes till 65 år.
- 1999–2019: Flexibel, tidigaste möjlighet att ta ut från 61 år, 65 för garantipension.
- 2020: Flexibel, tidigaste möjlighet att ta ut från 62 år, 65 för garantipension.
- 2023: Flexibel, tidigaste möjlighet att ta ut från 63 år, 66 år för garantipension.
- 2026: Riktålder införs kopplad till medellivslängd, flexibel, tidigaste möjlighet att ta ut från 64 år, 67 år för garantipension.
– År 1913 infördes en allmän pensionsförsäkring som kallades folkpension. Pensionen var låg och fungerade främst som ett grundskydd. Pensionsåldern var 67 år och blev norm i över 60 års tid, säger hon och fortsätter:
– År 1960 infördes allmän tilläggspension, kallad ATP, som var inkomstrelaterad som ett komplement till folkpensionen. Pensionsåldern var fortfarande 67 år men det fanns möjlighet att ta ut från 63 år.
.png)
Pensionsåldern mellan 1976 och 1999: Drastiska reformer infördes
När 1960-tal sedan gick över till att bli 70-tal kom den första riktigt stora reformen i modern tid då pensionsåldern sänktes för allra första gången.
– 1976 sänktes pensionsåldern till 65 år av flera samverkande skäl: politiska, arbetsmarknadsmässiga och sociala. Det fanns ett brett politiskt stöd och man bedömde att ekonomin klarade reformen. Samtidigt sänktes då möjligheten att ta ut pensionen tidigare till 60 år.
Det kom sedan att dröja 23 år, till 1999, innan det inträffade några drastiska reformer, förklarar Monica Zettervall.
– 1999 införs ett nytt pensionssystem i Sverige, vilket det beslutades om redan 1994 och som började gälla 1999. Systemet blev mer flexibelt med en lägsta uttagsålder på 61 år, men 65 år för garantipension. 65 år blev också det som ansågs vara "normen" i många år.
Vad har varit negativt med pensionsålderns förändringar?
År 2020 och 2023 börjar pensionsåldrarna anpassas till att riktåldern ska börja gälla från och med 2026.
Finns några negativa aspekter som förändrats kopplat till pensionsålder historiskt?
– Historiskt har både sänkningar och höjningar av pensionsåldern haft baksidor. Exempelvis ökade kostnader och risk för lägre pensioner när fler lever längre. Ojämlikhet mellan olika grupper har också diskuterats politiskt, framförallt att vissa inte orkar jobba till pensionsåldern, menar Zettervall.
Så kommer framtiden se ut – enligt pensionsexperten
I och med den historiska utvecklingen från tidigt 1900-tal till nutid är det rimligt att ställa sig frågan: hur kommer framtiden att se ut?
Om pensionsexperten Monica Zettervall får kika i spåkulan kommer svenska folket behöva vänja sig vid nuläget med stigande pensionsålder och ett längre arbetsliv.
– Vi kommer att få vänja oss med successivt högre pensionsåldrar eftersom riktåldern kommer att höjas i takt med att vi lever längre. Jag tror också att fler kommer att kombinera deltidsarbete och pension, för att på det sättet orka och vilja jobba längre, säger hon och tillägger sedan följande avslutningsvis:
– Vi kommer även få se ett ökat fokus på arbetsmiljö för att människor ska orka arbeta längre, särskilt i fysiskt tunga yrken. Och slutligen kommer tjänstepensionerna att bli viktigare över tid och där får vi se hur pensionsåldrarna kommer att utvecklas i de olika tjänstepensionsavtalen.
