Hos Försäkringskassan kan man, om man uppfyller vissa kriterier, få flera typer av ersättningar och bidrag. Det kan handla om sjukpenning, som man kan ansöka om vid sjukdom, eller vab, som man kan ansöka om ifall man vårdar ett sjukt barn. Därutöver får föräldrar till barn som är under 16 år barnbidrag utbetalt automatiskt från myndigheten.
Men det händer att människor felaktigt tar del av de här ersättningarna. I januari rapporterade till exempel Nyheter24 att Utbetalningsmyndigheten skickat 1 200 underrättelser om personer som fått sjukpenning, trots att de haft en arbetsinkomst under 2024. Strax innan årsskiftet konstaterade samma myndighet att 300 miljoner kronor betalats ut felaktigt i form av aktivitetsstöd år 2024.
Klicka här för att följa oss på GoogleDet här är Utbetalningsmyndigheten
Utbetalningsmyndigheten, UBM, är en statlig förvaltningsmyndighet som lyder under Finansdepartementet.
Deras ansvar är att upptäcka, förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar från det svenska välfärdssystemet.
För att lyckas med sitt arbete har myndigheten ett nära samarbete med de myndigheter som betalar ut pengar till allmänheten: Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och CSN.
Källa: Utbetalningsmyndigheten
Regeringens förslag: Sanktionsavgift om man felaktigt fått ersättning
Det är regeringen som lagt fram ett förslag som skulle innebära att den som gett felaktiga uppgifter till Försäkringskassan och som därigenom tagit del av en ersättning på felaktiga grunder ska betala en sanktionsavgift.
"Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat", skriver Försäkringskassan som också uppger att avgiften, om förslaget blir till verklighet, kan börja gälla den 1 juli 2026.
I ett pressmeddelande har regeringen uppgett att man anser att agerande som leder till en felaktig utbetalning "bör få en snabb och kännbar reaktion från samhället".
"Genom att införa administrativa sanktioner på socialförsäkringsområdet, skapas förutsättningar för att felaktiga utbetalningar snabbare och i betydligt större omfattning än i dag ska leda till en sanktion för agerandet och den underlåtenhet som i dag omfattas av bidragsbrottslagen", skriver man vidare.
Personer som missbrukar bidragssystemet ska kunna stängas av
Förutom sanktionsavgiften vill regeringen att Försäkringskassan ska kunna stänga av en person från att få en eller flera ersättningar. Det här ska vara ett alternativ när det rör sig om personer som medvetet eller på ett grovt vårdslöst sätt lämnat oriktiga uppgifter för att få ersättningar som de i själva verket inte har rätt att ta del av.
En sådan avstängning är tänkt att kunna tidsbestämmas till mellan tre månader och tre år, skriver Försäkringskassan.
– Med en sanktionsavgift och bidragsspärr blir konsekvenserna kännbara för den som försöker tillskansa sig pengar de inte har rätt till. Det handlar både om att värna skattebetalarnas pengar och motverka bidragsbrott som göder den kriminella ekonomin. Det är rätt och rättvist, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje sagt i ett pressmeddelande tidigare.
Så mycket kan sanktionsavgiften landa på
Hur ska då sanktionsavgiften beräknas? Försäkringskassan uppger att avgiften ska motsvara 25 procent av det belopp som felaktigt betalats ut och som man fortsatt ska betala tillbaka. Det här innebär att den som fått 12 000 kronor för mycket i barnbidrag kommer att behöva betala tillbaka dessa 12 000, men också en sanktionsavgift som landar på 3 000 kronor.
Det framgår vidare i förslaget att det finns en minimigräns för sanktionsavgiften. Det rör sig om fyra procent av prisbasbeloppet, vilket är 2 368 kronor. Avgiften blir alltså aldrig lägre än så.
Vad tycker du om förslaget? Kommentera nedan!
