Det är vår och således även deklarationstider. När Skatteverkets deklarationstjänst öppnade den 17 mars var det många som gav sig in och godkände samt skickade in inkomstdeklarationen. Faktum är att det var 1 343 000 personer som gjorde just det, bara under det första dygnet.
– Vi har sett ett ökat intresse för att deklarera tidigare under flera år vilket har bidragit till att så många deklarerar första dagen, sa Helena Karlsson, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett pressmeddelande dagen därpå.
1 343 000 människor låter mycket, men det var fler förra året. Då var nämligen motsvarande siffra 1 422 000.
I samma pressmeddelande konstaterade myndigheten att omkring 6,2 miljoner människor skulle kunna godkänna deklarationen utan ändring i år, förutsatt att de inte har avdrag att göra eller extra inkomster att redovisa. Av dessa är det 4,9 miljoner som väntas få skatteåterbäring.
Och för de som var tidigt ute och deklarerade, utan ändringar eller tillägg, senast den 31 mars rasslar pengarna snart in på kontot. Mellan den 7 och 10 april sker nämligen Skatteverkets första utbetalning av skatteåterbäringen.
Då får du skatteåterbäring 2026
- 7–10 april: Om du godkänt senast 31 mars utan ändringar
- 9–12 juni: Om du deklarerat senast 4 maj
- 4–7 augusti: Vid anstånd eller om ärendet krävt granskning
- 8–11 december: Om du inte fått slutskattebesked tidigare
Källa: Skatteverket
Fått skatteåterbäring 2026? Så ska du tänka
Att få ett tillskott i hushållskassan, i form av skatteåterbäring, är förstås välkommet för många, men man ska också tänka till innan man sätter sprätt på pengarna. Det betonar Niklas Laninge, sparpsykolog hos Opti, i en intervju med Nyheter24.
– Gör inget dramatiskt. Skatteåterbäring känns ofta som “gratis pengar”, men det är ju egentligen dina egna pengar som du lånat ut till staten, säger han och konstaterar att ett bra första steg är att "stanna upp" och prioritera.
Om man exempelvis saknar en buffert är det en god idé att låta skatteåterbäringen gå till att bygga upp en sådan. Om man till exempel har dyra konsumtionslån bör pengarna i stället gå till att betala av dem.
– Det viktigaste är att inte bli fartblind och impulsiv med tillskottet av pengar. Försök i stället att prioritera det mer långsiktiga. Har du buffert och inga dyra lån kanske du kan sätta av en del av återbäringen till ett långsiktigt sparande, säger Laninge.
Sparpsykologen: Skatteåterbäringen är inte bonuspengar
Det finns förstås vissa fallgropar att akta sig för när man fått några extra tusenlappar på bankkontot.
– Det största misstaget är att behandla det som bonuspengar. Då tenderar de att försvinna snabbt och utan att ge någon varaktig effekt på vare sig din ekonomi eller ditt mående, säger Niklas Laninge och fortsätter:
– En annan fallgrop som den som vill investera kan hamna i handlar om risk. Människor är nämligen mer riskbenägna med pengar som känns som "gratis". Det kan handla om att man spekulerar i enskilda aktier eller tar ett vågat "bet" på hur marknaden ska gå.
Till den som får skatteåterbäring i år riktar Laninge en uppmaning:
– Försök att fråga dig själv om du hade gjort samma sak om pengarna inte kommit från en återbäring utan snarare var pengar du sparat ihop under ett år. Då blir man oftast lite mer försiktig och rationell.
Får du skatteåterbäring i år? Berätta vad du ska göra med pengarna i kommentarsfältet nedan!
