Det kan kännas som en oväntad bonus när lönen plötsligt är högre än du trodde. Men om arbetsgivaren har betalat ut för mycket är det inget du bara kan räkna hem direkt. I många fall kan du faktiskt bli skyldig att betala tillbaka pengarna.
Det här är en sådan situation som många inte tänker på förrän den redan har hänt. Kanske blev det fel i lönekörningen. Kanske drogs inget av för vab, sjukfrånvaro eller tjänstledighet. Och plötsligt kommer samtalet: du har fått för mycket lön.
Måste du betala tillbaka om lönen blivit för hög?
I många fall är svaret ja. Unionen skriver att den som har fått för mycket lön normalt ska betala tillbaka den. Skatteverket beskriver också att arbetsgivaren i många fall kan reglera en felaktig löneutbetalning antingen genom kvittning på en senare lön eller genom att kräva tillbaka pengarna.
Det betyder alltså att en för hög löneutbetalning inte automatiskt blir dina pengar bara för att de redan har hunnit landa på kontot. Har det blivit fel kan arbetsgivaren ha rätt att kräva en rättelse.
– Huvudregeln är att om man fått en felaktig lön utbetald ska den betalas tillbaka till arbetsgivaren, säger Madelene Lillsund Queckfeldt, chefsrådgivare på Ledarna, i en medlemsnyhet på Ledarnas hemsida.
Kan din arbetsgivare dra av pengar på din nästa lön?
Nej, inte hur som helst. I lagen om arbetsgivares kvittningsrätt står det att arbetsgivaren inte får göra avdrag på din lön utöver det som lagen tillåter.
Kronofogden beskriver det som att det finns två typer av kvittning: frivillig kvittning, där du går med på löneavdraget, och tvungen kvittning, där avdrag görs utan ditt samtycke.
Vill arbetsgivaren dra pengar direkt från din lön utan att du sagt ja? Då räcker det inte att de bara tycker att du är skyldig pengar. De måste kunna visa det tydligt – och ibland måste det också finnas stöd i avtal eller kollektivavtal.
Det här är den del många missar: arbetsgivaren kan ha rätt att få tillbaka pengarna, men det betyder inte att de fritt kan dra vad som helst från nästa lön utan att följa reglerna.
Vad är skillnaden mellan kvittning och återkrav?
Skatteverket beskriver två vägar. Den ena är kvittning, alltså att den felaktiga lönen regleras genom att en senare löneutbetalning blir lägre. Den andra är återkrav, vilket betyder att arbetsgivaren kräver tillbaka den felaktigt utbetalda ersättningen från den anställda.
Det här kan låta som samma sak, men för den anställde kan skillnaden bli stor i praktiken. Vid kvittning märks det oftast på nästa lön. Vid återkrav kan det i stället handla om att arbetsgivaren kräver att du betalar tillbaka ett belopp separat.
Ska du betala tillbaka allt – eller bara det du fick in på kontot?
Här kan det bli förvirrande. Det är inte alltid summan du fick ut på kontot som räknas. Om arbetsgivaren har betalat ut för mycket lön kan det handla om bruttolönen, alltså lönen före skatt.
Anledningen är att arbetsgivaren redan kan ha rapporterat in skatt på beloppet till Skatteverket. Därför kan återbetalningen bli mer komplicerad än många tror.
Kan du slippa betala tillbaka i vissa fall?
I vissa fall är det inte helt självklart att du måste betala tillbaka.
Det finns nämligen ett undantag om du fått pengarna utan att förstå att något blivit fel.
– Det finns ett undantag i det fall att arbetstagaren varit i god tro, det vill säga varken insett eller kunnat inse att betalningen var felaktig, säger Madelene Lillsund Queckfeldt, i en medlemsnyhet på Ledarnas hemsida.
Det betyder inte att du kan räkna med att få behålla pengarna. Men om du inte förstått, och inte heller borde ha förstått, att lönen blivit fel kan situationen bedömas annorlunda.
Det här bör du göra direkt om lönen blivit fel
Det viktigaste är att inte låta det vara.
Om något i lönespecifikationen ser fel ut, eller om du märker att du fått för mycket lön, bör du kontakta arbetsgivaren så snart som möjligt och fråga vad som har hänt.
