Experter varnar för att utvecklingen i Sverige kan slå direkt mot din framtida pension.
En ny rapport pekar på att konsekvenserna kan bli betydligt större än många anat – och i värsta fall handla om tusenlappar mindre i plånboken varje månad som pensionär.
Lågt barnafödande slår hårt mot pensioner
En färsk rapport från pensionsbolaget SPP visar att Sveriges historiskt låga barnafödande kan slå hårt mot framtida pensioner. I ett av de mest negativa scenarierna kan en person med en ungefärlig lön få upp till 11 000 kronor mindre i pension varje månad.
Varför? För att färre barn föds – samtidigt som befolkningen lever längre. Det innebär att färre personer i arbetsför ålder ska försörja fler pensionärer.
Så kan pensionen påverkas
Rapporten, "Minskat barnafödande och dess effekt på pensionen", bygger vidare på regeringens utredning "En framtid med barn". Den visar att långvarigt lågt barnafödande kan påverka flera delar av pensionssystemet.
Bland annat riskerar den allmänna pensionen att öka långsammare, samtidigt som avkastningen i premiepension och tjänstepension kan bli svagare. För en typisk löntagare innebär det i värsta fall ett tapp på cirka 28 procent av den totala pensionen – motsvarande omkring 11 000 kronor i månaden.
– Det här handlar inte om att värdera människors livsval, utan om att förstå hur pensionssystemet påverkas när befolkningen åldras och färre arbetar i förhållande till antalet pensionärer. Vad som kan uppfattas som en långsiktig utveckling får tydliga effekter på både tillväxt och pensionsnivåer, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, i rapporten.
Även tjänstepensionen hotas
Det är inte bara den allmänna pensionen som påverkas. Rapporten pekar på att även tjänstepensionen kan minska – indirekt via lägre ekonomisk tillväxt och sämre kapitalavkastning.
Allra värst kan det handla om 3 000 kronor mindre per månad jämfört med om dagens barnafödande skulle hålla i sig.
Kräver tusenlappar i extra sparande
För att väga upp för tappet kan det krävas stora privata insatser.
Enligt rapporten behöver en medianlöntagare spara omkring 8 procent extra av sin lön – motsvarande cirka 3 800 kronor i månaden. Alternativt skulle tjänstepensionsavsättningen behöva höjas från dagens 5 procent till runt 13 procent.
– För många individer är det svårt att kompensera ett sådant bortfall enbart genom eget sparande. Därför behöver vi prata mer om hur pensionssystemet, arbetsmarknaden och tjänstepensionerna kan göras mer robusta i en verklighet där befolkningen inte växer på samma sätt som tidigare, säger Shoka Åhrman i pressmeddelandet.
Lägst barnafödande i rika storstadsområden
Enligt rapporten är barnafödandet som lägst i urbana miljöer med höga inkomster. Kommuner som Danderyd och Solna lyfts fram som exempel.
Det tyder på att det inte bara handlar om ekonomi – utan också om livsval och prioriteringar. I storstäder med höga bostadspriser och hård konkurrens på arbetsmarknaden kan kostnaden för att skaffa barn upplevas som hög.
Samtidigt får svenskar sitt första barn allt senare. År 2024 var genomsnittsåldern 30,6 år för kvinnor och 32,6 år för män. Sedan år 2000 har åldern ökat med flera år.
Större konsekvenser än bara pensioner
Effekterna stannar inte vid pensionssystemet. Ett fortsatt lågt barnafödande kan leda till:
- Färre personer i arbetsför ålder
- Ökad arbetskraftsbrist
- Högre kostnader för arbetsgivare
- Större press på välfärden
– Det finns ingen enskild lösning, men det är tydligt att framtidens pensioner avgörs av hur många som arbetar och hur länge. Migration kan dämpa utvecklingen, men inte ersätta den. I grunden handlar det om att systemet blir mer sårbart när befolkningen inte längre växer, avslutar Shoka Åhrman.
Så undviker du smällen
Den som vill minska risken för en lägre pension kan framför allt påverka tre saker: hur länge man arbetar, när pensionen börjar tas ut och hur tjänstepensionen är upplagd. Ett längre arbetsliv ger ofta högre pension, eftersom fler pengar hinner betalas in samtidigt som pensionen ska räcka under färre år.
För den som oroar sig för framtida tapp kan det därför vara klokt att redan nu se över sin prognos, vänta med uttaget om det går och kontrollera vilka villkor som gäller för den egna tjänstepensionen, enligt Pensionsmyndigheten.
