Att få ett arv efter sina föräldrar är något många kanske ser som självklart. Men riktigt så enkelt är det inte.
Många pensionärer i dag vill nämligen använda sina pengar medan de fortfarande lever. Enligt en undersökning från SBAB vill 52 procent av pensionärerna i första hand leva upp sina pengar, medan 45 procent vill lämna pengar efter sig om de kan.
Och för vuxna barn som räknar med att en dag ärva pengar, bostad eller andra tillgångar kan det därför bli en besvikelse.
Experten: Räkna inte med arvet
Linda Hasselvik, Privat- och boendeekonom på SBAB, förklarar för Nyheter24 att det inte är självklart att det finns något arv kvar den dagen föräldrarna går bort.
– I Sverige finns en stark tanke om att varje generation ska kunna stå på egna ben ekonomiskt. Många pensionärer vill i första hand använda sina pengar själva medan de kan. Samtidigt vill många ändå hjälpa barn och barnbarn om möjligheten finns. Därför är det inte givet att något arv kommer – och det är klokt att se arv som en möjlighet snarare än något man kan räkna med, säger hon.
Det är inte bara uteblivna pengar som kan skapa problem. Även pengar som ges medan föräldrarna fortfarande lever kan leda till framtida bråk.
Gåvan kan bli ett arvbråk
Det kan handla om att ett barn får hjälp med en kontantinsats, en större summa pengar eller ekonomiskt stöd vid en tuff period i livet.
Om det inte skrivs ner ordentligt kan gåvan senare bli en konflikt mellan syskon.
– Gåvor till barn räknas automatiskt som förskott på arv om man inte uttryckligen dokumenterat att det ska vara en ren gåva. Om det saknas dokumentation kan det bli svårt att fastställa vad som faktiskt var avsikten. Det kan leda till att syskon upplever arvet som orättvist fördelat, även om givaren aldrig menade det så, säger Linda Hasselvik.
Det betyder att pengar som ges i dag kan påverka hur arvet fördelas långt senare.
Vanliga misstaget: "Det är självklart"
Enligt Linda Hasselvik är ett av de största misstagen att familjer tror att alla är överens – utan att något finns på papper.
– Många tänker att det "är självklart" hur pengarna ska ses, men utan skriftlig dokumentation uppstår lätt osäkerhet i efterhand. Enligt arvsreglerna antas gåvor till barn dessutom vara förskott på arv om inget annat anges, vilket kan skapa konflikter långt senare, säger hon.
Det viktigaste är alltså inte bara att prata om pengarna. Det måste också gå att bevisa vad man menade.
Det här ska du alltid skriva ner
Om en större summa pengar ges inom familjen bör det dokumenteras tydligt.
Flera saker, enligt Linda Hasselvik, för framgå.
– Man bör skriva ner när gåvan ges, hur stort beloppet är och framför allt om det ska ses som ett förskott på arv eller inte. Det är också klokt att ange om pengarna ska vara mottagarens enskilda egendom. Dokumentationen kan ske genom till exempel ett gåvobrev, ett testamente eller en annan skriftlig sammanställning – det viktiga är att det är tydligt och går att hitta i efterhand.
Det kan alltså vara skillnaden mellan en tydlig överenskommelse – och ett framtida familjebråk.
Kan man bli helt utan arv?
Här finns en viktig juridisk skillnad. Om du är bröstarvinge, alltså barn eller barnbarn till den avlidne, finns ett särskilt skydd i lagen. Bröstarvingar har rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten.
Det betyder att en förälder inte fritt kan testamentera bort allt från sina barn om det finns något att ärva.
Men det betyder inte att barn automatiskt får så mycket som de kanske hade räknat med. Om pengarna har använts upp, om tillgångar har sålts eller om gåvor har getts under livet kan arvet bli betydligt mindre än väntat. Och om ett testamente påverkar laglotten måste bröstarvingen själv agera.
Jämkning av testamente måste begäras inom sex månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet, enligt Sveriges Domstolar.
Pensionär? Misstaget med arvet du inte får göra
Det stora misstaget är därför att räkna med arv – eller att lita på muntliga överenskommelser.
Tydlighet är avgörande för pensionärer som vill hjälpa nästa generation utan att skapa bråk.
– Var tydlig. Fundera igenom vem du vill hjälpa, när i livet hjälpen gör störst nytta och dokumentera alltid större överföringar. Skriv ner om det är en gåva eller ett förskott på arv, och komplettera med ett tydligt testamente för det som lämnas kvar. Tydlighet och dokumentation minskar risken för missförstånd och framtida konflikter avsevärt, säger Linda Hasselvik.
Om ditt syskon får pengar
För den som oroar sig över att ett syskon får mer ekonomisk hjälp än man själv får, kan frågan vara känslig. Men enligt Linda Hasselvik behöver det inte alltid handla om att föräldrarna vill vara orättvisa.
– Försök ta en öppen dialog i familjen om det går, och skilj på känslor och fakta. Föräldrar kan ha olika skäl till att hjälpa barn vid olika tidpunkter i livet. Det viktiga är inte alltid att allt ges lika, utan att det i slutändan hanteras rättvist – och där spelar tydlig dokumentation en stor roll, säger hon.
"Muntliga överenskommelser räcker inte"
Ett vanligt missförstånd är att det räcker med att prata med familjen om saken. Men det gör det inte alltid.
– Ett missförstånd kan vara att man fritt kan bestämma över hela sitt arv genom ett testamente. Så är det inte. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, som motsvarar hälften av arvslotten. Ett annat missförstånd är att muntliga överenskommelser räcker – i praktiken är det bara det som finns nedskrivet och går att visa upp som håller om frågan ställs på sin spets, avslutar hon.
