Ränteavdraget är något många svenskar ser som en självklar del av deklarationen. Har man betalat ränta på ett lån kan man i många fall få tillbaka en del av kostnaden via skatten.
Men det finns en gräns.
För ränteutgifter som ger ett underskott av kapital får man skattereduktion med 30 procent upp till 100 000 kronor. På belopp över det gäller istället 21 procent, enligt Skatteverket.
Vad är ett ränteavdrag?
För den som har stora lån, inte minst bolån, kan räntorna snabbt springa iväg. Det är först när ränteutgifterna passerar 100 000 kronor per person och år som det fulla ränteavdraget inte längre gäller på hela beloppet.
Har man ett gemensamt lån kan ränteutgifterna också fördelas mellan låntagarna i deklarationen. Det kan i vissa fall påverka hur mycket skattereduktion hushållet faktiskt får, eftersom taket gäller per person. Enligt Skatteverket kan den som har lån tillsammans med någon annan fördela ränteutgifterna på annat sätt än vad som är förifyllt i deklarationen.
Delar ni däremot bolånet 50/50 behöver ni normalt inte ändra de förifyllda uppgifterna, så länge räntan redan är lika fördelad mellan er. Det är först om ni vill fördela räntan på ett annat sätt – till exempel för att få bättre skatteeffekt – som ni ska ändra beloppen i deklarationen.
Så fungerar ränteavdraget
- Ränteavdrag är en skattereduktion som innebär att staten ger dig "rabatt" på räntan du betalar för dina lån.
- Ränteavdraget är egentligen en skattereduktion för underskott av kapital. Det betyder att dina ränteutgifter minskar din skatt, inte din skuld.
- Du får 30 procent i skattereduktion på den del av underskottet som är upp till 100 000 kronor. På den del som överstiger 100 000 kronor får du 21 procent i skattereduktion.
- Är ni två på samma lån kan ni omfördela ränteutgifterna mellan er i deklarationen för att få bättre skatteeffekt. Ni kan också be banken eller kreditgivaren att ändra fördelningen inför nästa deklaration.
- För lån utan säkerhet har reglerna skärpts: i deklarationen för inkomstår 2025 får du bara avdrag för halva ränteutgiften, och från inkomstår 2026 får du i regel inget avdrag alls för sådana lån.
Källa: Skatteverket
Fler män än kvinnor slår i taket
Nya siffror från Zmarta/uScore, baserade på Skatteverkets statistik, visar att det är betydligt fler män än kvinnor som slår i taket för fullt ränteavdrag.
Under inkomståret 2025 rör det sig om drygt 225 000 personer.
Av dem var 83 340 kvinnor och 141 816 män, enligt analysen. Männens ränteutgifter i gruppen uppgick till drygt 26 miljarder kronor, medan kvinnornas låg på omkring 14,5 miljarder kronor.
– Statistiken ger en hint om fördelningen av reala tillgångar mellan män och kvinnor. Men det visar även att många betalar onödigt höga räntekostnader. Här finns mycket att vinna på att fördela lånen jämnt mellan sig och att jämföra och förhandla ner räntorna, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta/uScore, i ett pressmeddelande.
Så många svenskar går miste om pengar
Det är alltså först när man kommer över gränsen på 100 000 kronor i ränteutgifter som avdraget blir lägre på den överskjutande delen.
Och enligt siffrorna är det många som gör just det.
Totalt slog 225 156 svenskar i taket för fullt ränteavdrag i årets deklaration. Tillsammans gick gruppen miste om 1,627 miljarder kronor i skattelättnader, enligt analysen.
Samtidigt innebär ränteavdraget en stor kostnad för staten. Bara för den här gruppen uppgår statens kostnad till 10,551 miljarder kronor.
– Det här är pengar som istället hade kunnat gå till välfärdstjänster som skola och omsorg. Och då pratar vi endast om toppen på isberget, avslutar Ola Söderlind i pressmeddelandet.
