Många tror att ett långt arbetsliv automatiskt ger högre pension. Men en ny rapport från SPF Seniorerna visar att det inte alltid stämmer.
I vissa fall kan den som jobbat färre år få flera tusen kronor mer i pension varje månad – bara genom att ta ut pensionen senare.
Alla arbetsår ger inte lika mycket pension
Rapporten visar att de tidiga arbetsåren ofta får en betydligt mindre effekt på pensionen än åren i slutet av arbetslivet.
Det innebär att den som börjar jobba tidigt och har ett långt arbetsliv inte nödvändigtvis får högre pension än den som börjar senare, men också går i pension senare.
40 arbetsår kan ge högre pension än 45 år
I ett räkneexempel i rapporten jämförs en person som arbetar från 20 till 65 års ålder, alltså i 45 år, med personer som arbetar i 40 år men tar ut pensionen senare.
Resultatet sticker ut.
En person med samma lönenivå som arbetar mellan 28 och 68 års ålder får enligt beräkningen 22 864 kronor i pension efter skatt. Det är 2 800 kronor mer i månaden än personen som arbetat i 45 år mellan 20 och 65 års ålder.
Med andra ord – fem färre arbetsår kan ändå ge högre pension.
Därför får du högre pension om du väntar med att ta ut den
Förklaringen handlar om uttagsåldern.
När pensionen tas ut senare ska pengarna, enkelt uttryckt, räcka under färre år. Då blir månadsbeloppet högre.
SPF Seniorerna skriver att uttagsåldern i vissa fall kan bli viktigare för pensionens storlek än antalet år i arbete. Rapporten varnar också för att det kan skapa en känsla av orättvisa, särskilt bland personer som började jobba tidigt men inte orkar eller kan arbeta längre upp i åldrarna.
Att jobba längre i slutet av arbetslivet höjer pensionen mest
Rapporten visar också att ett extra arbetsår kan vara olika mycket värt beroende på när i livet det sker.
I ett exempel med en slutlön på 50 000 kronor ger ett extra arbetsår i början av arbetslivet, alltså att börja jobba vid 24 i stället för 25, knappt 400 kronor mer i pension efter skatt.
Men om samma person i stället jobbar ett år extra i slutet, från 65 till 66, blir pensionen nästan 1 700 kronor högre i månaden. Det gör det sena arbetsåret omkring fyra gånger mer värdefullt för pensionen.
Vid flera extra arbetsår blir skillnaden ännu större. Fem extra år i slutet av arbetslivet ger i rapportens exempel 10 516 kronor mer i månaden, jämfört med 1 871 kronor om åren läggs i början.
Den som började jobba tidigt får inte alltid högre pension
SPF Seniorerna lyfter särskilt att systemet kan slå mot personer som började jobba tidigt och haft ett långt arbetsliv.
Det kan till exempel handla om personer i fysiskt krävande yrken, där det inte alltid är möjligt att fortsätta jobba upp i högre åldrar.
Rapportens slutsats är att pensionssystemet inte fullt ut lever upp till tanken om att inkomster ska väga lika tungt oavsett när i livet de tjänas in. I stället får det som händer i slutet av arbetslivet ofta störst betydelse.
SPF Seniorerna vill ändra pensionssystemet
SPF Seniorerna menar att pensionssystemet behöver ses över. Organisationen skriver i rapporten att pensionerna måste höjas och att det ska löna sig att ha arbetat – oavsett när arbetsinsatserna har skett.
Ett av förslagen som lyfts är en högre pensionsavgift, genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift.
