Utøyastudien: Så mår de som överlevde idag
Sedan terrordådet på Utøya 2011 har flera av de överlevande och deras föräldrar intervjuats för att samla information kring deras hälsa och psykiska mående. Nyheter24 sammanfattar studien här.
Den så kallade Utøyastudien har pågått sedan 2011, året som skakade Norge efter att Anders Behring Breivik hänsynslöst tog livet av 69 ungdomar på Arbeiderpartiets ungdomsläger ute på ön Utøya.
Totalt har 79 procent av de överlevande ungdomarna deltagit i studiens fyra intervjutillfällen, där de svarat på hur de mår och hur livet påverkats av den traumatiska händelsen.
PTSD, depression och sömnproblem
Det första intervjutillfället ägde rum drygt fem månader efter terrorattentaten, varpå cirka hälften av deltagarna rapporterade att de upplevde symtom som stämde in på posttraumatiskt stressyndrom. Ungdomar som var på Utøya den 22 juli hade under den tiden också sex gånger högre risk för att få psykiska svårigheter jämfört med en norsk ungdom som inte drabbades i terrordådet.
Under andra och tredje frågetillfället uppgav över hälften att de även led av fysiska problem, bland annat med sömn, magont och huvudvärk.
Fyra av tio rapporterade dessutom vid andra samtalet, 14 månader efteråt, att de led av ångest och/eller depression. Cirka en av fem uppvisade fortfarande ett eller flera PTSD-symtom.
Siffran för PTSD-drabbade sjönk ytterligare till en av sex i den tredje intervjurundan som tog plats två och ett halvt år efter. Likaså minskade antalet deprimerade till två av tio.
Sista intervjurundan
Åtta och ett halvt år efter terrordådet förklarar flera av de drabbade att stöd från nära och kära spelat en stor roll i läkandet. Över hälften av de som var på plats under attentatet uppgav under den fjärde och sista rundan att de i dag har relativt få psykiska smärtor.
Däremot lider fortfarande 45 procent av depression eller ångest och många känner av symtom för PTSD.
Jobb och skola
Traumatiska händelser ger inte sällan svårigheter i koncentration. Det visade sig efter flera omgångar av intervjuer med de drabbade. 70 procent berättade att de fått det svårare med skoluppgifterna tiden kort efter dådet.
I dag har två tredjedelar av de deltagande i studierna helt återgått till både jobb och skola. 80 procent har en normal relation till familj och cirka hälften berättar att relationen till vänner och fritidssysslor är hyfsat normal.
Posttraumatisk växt
Efter ett trauma är det inte ovanligt att den drabbade upplever genomgående inre förändringar, som i sig är positiva. Det kan handla om en starkare självkänsla eller bättre prioriteringar i livet. Detta kallas för posttraumatisk växt och sju av tio rapporterade i studien att de upplevt minst en positiv förändring i livet.
Siffran sjönk vid andra intervjurundan till sex av tio, där de flesta menade att de uppskattade livet alltmer och att de i större utsträckning såg det positiva hos människor.
Två tredjedelar uppgav dessutom att de, efter den fruktansvärda händelsen, insett att de faktiskt var starkare än de trodde att de var.
