Hälsokoll för flyktingar riskerar att dröja
Alla flyktingar ska få en hälsoundersökning så snabbt som möjligt för att fånga upp vårdbehov och erbjuda vaccinationer. Men elva av 18 regioner klarar inte att erbjuda undersökningen inom två veckor, visar TT:s enkät.
Alla som söker asyl eller fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska erbjudas en hälsoundersökning av regionerna.
Hälsoundersökningen består av ett hälsosamtal om personens bakgrund, eventuella symtom och vaccinationshistorik. Därtill görs provtagning, liksom en kroppsundersökning vid behov.
Hälsoundersökningen är frivillig och tolk ska anlitas om det behövs.
Massflyktingar har även rätt att uppsöka den vanliga vården. För vuxna ska regionerna erbjuda vård som inte kan anstå, samt mödravård bland annat. Barn ska ges vård i samma omfattning som andra bosatta i regionen.
Källa: Socialstyrelsen, Migrationsverket.
Innan juli beräknas minst 76 000 flyktingar från Ukraina komma till Sverige och alla ska erbjudas en hälsoundersökning. Ukrainarnas hälsa är generellt sämre än svenskarnas och syftet är att fånga upp eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder och att informera om hur man kan få vård i Sverige.
Enligt läkaren Sofie Bäärenheim, chef vid Transkulturellt centrum i Stockholm, är det viktigt att undersökningarna sker inom kort efter att flyktingarna kommit till Sverige.
— Många har stort behov av att möta vården snabbt och hälsoundersökningarna är jätteviktiga som en väg in. De som kommer med kroniska sjukdomar kanske inte fått med sig mediciner från hemlandet, vaccinationsgraden mot olika infektionssjukdomar är generellt låg i Ukraina, det förekommer tuberkulos och man kan befinna sig i en akut krisreaktion, säger hon.
Dröjer undersökningarna finns enligt Sofie Bäärenheim även risk för lokala smittoutbrott till exempel av mässling, som relativt många ukrainare saknar vaccination mot. Undersökningarna är även ett sätt att snabbt erbjuda covid-19-vaccination.
Sjuksköterskebrist ett hinder
Men 11 av 18 regioner bedömer att de inte klarar att erbjuda flyktingarna hälsoundersökning inom två veckor efter att de fått signal från Migrationsverket att de registrerat sig i regionen. Det visar TT:s enkät som 18 av 21 regioner besvarat.
— Vi brukar utgå från att alla ska få en kallelse inom två veckor. Men när man blir tagen på sängen tar det tid att ställa om. Framför allt saknar vi sjuksköterskor, säger Ulrika Andersson vid asyl- och migranthälsan i Region Dalarna, där man räknar med väntetid på 1,5 månad.
Bara åtta regioner uppger att de har tillräckligt med sjuksköterskor med rätt kompetens för hälsoundersökningarna. Av övriga regioner är det många som utbildar eller rekryterar mer personal eller ligger i startgroparna för det.
— Vi arbetar för att öka kapaciteten och har personal på väg in som vi ska lära upp. Men vi har även sjuksköterskor som jobbade under flyktingvågen 2015 och 2016 som hört av sig och vill hjälpa till och det är vi jätteglada för, säger Eleonor Arén, sjuksköterska vid mottagningen Cosmos asyl- och integrationshälsan i Region Uppsala.
Svårt bedöma psykiska effekter
Filip Arnberg, psykolog vid Centrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet, tror att det blir en tuff uppgift för regionerna att utbilda fler på kort tid. Särskilt när det gäller att kunna bedöma hur flyktingarna mår psykiskt.
— Det är viktigt att personalen förstår de psykiska effekter som krigsupplevelser kan ha, hur problemen kan yttra sig men också vad som är normalt och inte. Det är viktigt att vården inte sjukliggör normala reaktioner på en så tumultartad situation och samtidigt kan fånga upp dem som behöver akut hjälp – det är en svår balansgång, säger han.
Att hälsoundersökningarna kan bli svåra att få till visade även en rapport som Socialstyrelsen publicerade förra året. Där uppgav regioner där hälsoundersökningarna inte sköts av särskilda enheter, utan av vårdcentraler, att de i många fall saknar beredskap för hantera en ny flyktingvåg likt den 2015/2016.
Svårt hitta tolkar
Även tolkningen är en utmaning: Sju av 18 regioner uppger att de kan tillgodose behovet av tolkar som kan ukrainska eller ryska.
— Det är extremt viktigt att kunna erbjuda tolkning och regionerna jobbar med hur man ska se till att ha tolk på plats eller via telefon eller digitala plattformar. Från myndigheterna tar man också underlag och stöd till personalen som gör hälsoundersökningarna, till exempel kring vad olika läkemedel heter på ukrainska, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Hennes intryck är att regionerna är på god väg att förbereda sig för att skala upp hälsoundersökningarna, men att det kan bli utmanande om många flyktingar kommer på kort tid.
— Det vi får höra är att det fungerar men att det finns en oro för om man ska räcka till. Men om mottagandet växer finns planer för hur man ska växla upp kapaciteten, säger Emma Spak.
Uppsökande team
Elva av regionerna uppger att de kommer att arbeta uppsökande exempelvis på boenden om många flyktingar kommer på kort tid. Och sju regioner tänker utöka tiderna för hälsoundersökningar till kvällar och helger.
— Vi har mobila team som åker ut till boenden för att göra en screening för att kunna prioritera dem som behöver hälsoundersökning snabbt, som komplement till de sex vårdcentraler som arbetar med detta, berättar Anette Karlsson, verksamhetschef vid Vårdcentralen Andersberg i Halmstad, en av sex "asylnoder" i Region Halland.
I Halland är målet att alla ska få en kallelse till hälsoundersökning eller erbjudande på boendet så snart man fått kännedom om flyktingarna. Men ovissheten om hur många som kommer till regionen försvårar.
— Allt beror på inflödet och det är svårplanerat eftersom vi kan få information om att hundra flyktingar flyttat in på ett boende samma dag som de kommer, säger Anette Karlsson.
