Experten: Här är faktorerna som påverkar hur du agerar vid kris
Många människor kan gå ett helt liv utan att uppleva en krissituation. Men om olyckan är framme och du hamnar i en kris, stor som liten, finns det vissa faktorer som kommer att påverka hur du hanterar situationen.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Att helt och hållet undvika samtliga påfrestningar som kan uppstå vid kris, till exempel under krig, är i stort sett omöjligt. Men hur man agerar och hur väl man kan hantera en krissituation beror på hur man är som individ.
Fysiska och psykologiska faktorer påverkar
Enligt Sofia Nilsson, universitetslektor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan, är individens egen tolkning av situationen helt avgörande för om den upplevs som stressfylld eller inte.
Hur vi reagerar och hur vi hanterar stress under en kris påverkas av både individuella faktorer och faktorer i vår omgivning.
– Vissa av dessa faktorer har vi större möjlighet att påverka än andra, säger Nilsson till Nyheter24 och pekar på fysiska resurser:
– Man brukar säga att en person som är frisk och stark, har andra förutsättningar att hantera en svår händelse än person som är sjuk, trött, eller försvagad.
Även psykologiska resurser spelar roll.
– Två av de kanske viktigaste psykologiska faktorerna handlar om intelligens och personlighet. En intelligent person som är emotionellt stabil, utåtriktad, öppen, varm och målmedveten, kommer med stor sannolikhet att hantera svåra händelser mer framgångsrikt än en person som skattar sig lågt i dessa hänseenden, konstaterar Nilsson.
Yttre faktorer spelar roll för hur vi hanterar en kris
Utöver fysiska och psykologiska faktorer kan också våra livsvanor, såsom vår kost och huruvida vi röker eller ej, påverka hur vi hanterar stress under någon form av kris.
– Även tillgång till socialt stöd spelar roll, liksom utbildning, arbete, boende och ekonomi, säger Sofia Nilsson och fortsätter:
– Också förhållanden i vår omgivning har betydelse för vår förmåga att hantera påfrestningar, men dessa är svårare att förändra. Dessa innefattar bland annat aspekter såsom vår kultur, den ekonomiska eller tekniska utvecklingen i vårt samhälle.
Slår hål på långlivad myt om krishantering
Avslutningsvis lyfter Sofia Nilsson fram en vanligt förekommande missuppfattning när det kommer till hur gemene man reagerar vid kris.
– Forskning visar att det länge funnits en långlivad myt eller uppfattning bland till exempel beslutsfattare om att allmänheten flyr i panik, är hjälplösa, plundrar, med mera, i händelse av kris. Det vill säga att man beter sig på ett ganska irrationellt sätt.
– Empirisk forskning visar dock att detta sällan stämmer. Människor får sällan panik, det kan snarare vara svårt att få människor att faktiskt till exempel evakuera i en krissituation. På likartat vis beter vi oss sällan på ett irrationellt sätt, utan snarare rationellt: vi organiserar oss, stöttar varandra. Vi ser även detta idag i krigets Ukraina.