Färre flyktingar från Ukraina än väntat

Migrationsverket gör prognosen att totalt 80 000 skyddssökande kommer att komma till Sverige under helåret 2022. I en tidigare bedömning trodde man att det skulle komma 76 000 bara under första halvåret.

Att färre flyr beror på en mängd variabler, säger Mikael Ribbenvik.

— Generellt kan man säga att i konfliktsituationer är det fler som flyr i början av en konflikt.

Enligt integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) har Rysslands reträtt från Kievregionen haft dämpande effekt på flyktingströmmarna.

— Då blev konflikten mer begränsad till östra och södra Ukraina. Skulle kriget återigen expandera får man nog räkna med att fler kommer söka sig till Europa, säger han.

Kvinnor och barn

Hittills har drygt 34 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige. 1 800 har sökt asyl och 32 900 har ansökt inom ramen för EU:s masskyddsdirektiv. Cirka 25 000 ukrainska medborgare – motsvarande 80 procent av ansökningarna – har beviljats uppehållstillstånd. Den stora majoriteten är fortsatt kvinnor och barn.

— För tillfället är antalet personer som ansöker som skydd i Sverige stabilt. Det innebär att vi just nu har en god kapacitet för mottagande, säger Anders Ygeman.

Samtidigt, påpekar Mikael Ribbenvik, är bilden över mottagandet "helt annorlunda" än vad man brukar se under flyktingsituationer. Framför allt beror det på att människor antingen söker sig till länder där de har släktingar, eller stannar i grannländer till Ukraina.

— I Norden ligger våra grannländer över oss med fler ukrainska sökande per capita.

Skillnaderna mellan de nordiska länderna kan bero på andra saker.

— Det finns saker vi hör från ukrainarna själva. Vissa säger "vi vill inte vara i Sverige för det är inte ett Natoland, vi vill hellre till Norge och Danmark". Vissa andra kommer till Sverige och Norge, inser hur dyrt det är och åker kanske tillbaka till Polen där det är billigare att leva, säger Ribbenvik.

600 har lämnat

Hittills har drygt 600 personer återtagit sin ansökan om skydd i Sverige. Troligen handlar det om att de istället vill söka skydd i ett annat land, säger Mikael Ribbenvik.

— Det finns nog ett mörkertal också, där människor har lämnat Sverige för att återvända till Ukraina och inte för att söka skydd i ett annat land. Det kan inte vi se.

Migrationsverket har sedan tidigare bett om 9,8 miljarder kronor för att klara av mottagandet.

— Detta är inte pengar till myndigheten utan ersättning till kommuner och andra som arrangerar boende och dagsersättning till skyddsbehövande personer från Ukraina, säger Ribbenvik.

Behöver fler handläggare

Myndigheten behöver också anställa 1 000 nya personer, varav 500 på grund av Ukrainakrisen. Mikael Ribbenvik säger att de har många sökande till varje position, och att han är övertygad om att de kommer att lyckas rekrytera alla i tid för att kunna hantera den stora mängden sökande.

— En lärdom från 2015 är att myndigheten fokuserade helt och hållet på asyl, och handläggningstiderna i andra ärenden drog iväg. Det vi i Migrationsverkets ledning jobbar mest med just nu är inte Ukrainakrisen, utan hur vi ska se till att minimera skadorna i andra ärendeslag, säger han och fortsätter:

— Just nu ligger vi på 97 procent av planerad produktion, så den förväntade dippen på grund av Ukrainakrisen är mindre än vi trodde.

Fotnot: I en tidigare version av den här artikeln angavs en felaktig siffra för antalet asylsökande.