Söndag 26 Jun
Stockholm

Nato 4.0 väntar Sverige

Nato-symbolen i form av en kompass framför högkvarteret i Bryssel. Arkivbild.
Nato-symbolen i form av en kompass framför högkvarteret i Bryssel. Arkivbild. Foto: TT

Nato är en organisation i ständig förändring. Sverige träder in i ett läge där alliansen genomgått tre faser. Nu kan det vara dags för Nato 4.0.Det är ett nytt Nato efter den 24 februari, säger Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Fakta: Natos olika versioner

Enligt den tidigare generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen har Nato bestått av tre versioner.

De fyra första hemligstämplade strategiska koncepten influerades bland annat av Nordkoreas invasion av Sydkorea på 1950-talet, konflikten mellan Grekland och Turkiet, Sovjetunionens agerande och kalla kriget. De gällde från från 1950 fram till 1991.

I ett linjetal på toppmötet i Lissabon för tolv år sedan kallade Fogh Rasmussen detta för Nato 1.0.

Efter 1991 blev de strategiska koncepten offentliga dokument. Medlemsländernas säkerhet var fortsatt alliansens viktigaste uppgift men man underströk samtidigt vikten av att öka och förbättra säkerheten i Europa. Antalet kärnvapen skulle bli färre för att bevara fred och stabilitet.

När försvarsalliansen fyllde 50 år 1999 antogs det sjätte strategiska konceptet, som var kraftigt influerat av erfarenheter från insatserna på Balkan. Detta post kalla kriget-Nato beskrevs som Nato 2.0.

Nato 3.0 inträdde enligt den tidigare danske statsministern när det nuvarande och sjunde strategiska konceptet antogs. Men ett skifte i fokus mot terrorismbekämpning kunde ses redan efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001.

Natos flagga består av en vit kompass mot en en blå bakgrund. Den blå färgen symboliserar Atlanten och ringen som innesluter kompassen står för enighet.

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, beskriver försvarsalliansen som den mest framgångsrika i historien av två anledningar:

Organisationen har lyckats förena Europa med Nordamerika och Nato har förändrats när världen har förändrats.

På Natos toppmöte i Madrid i juni är det dags för alliansens nästa steg i förändringsprocessen. En viktig del i den är Natos så kallade strategiska koncept.

Konceptet kan närmast beskrivas som organisationens nyckeldokument som pekar ut riktningen de kommande tio åren.

"Omodernt"

I Madrid ska medlemsländerna anta det åttonde strategiska konceptet sedan grundandet 1949. Genom åren har dokumentet hållits hemligt men efter kalla krigets slut blev de offentliga. Det nuvarande strategiska konceptet antogs i Lissabon 2010.

— I och med att det är så länge sedan sist och det gamla är så omodernt och föråldrat så kommer detta få stor betydelse. Det kommer att markera ett nytt Nato efter krigsutbrottet den 24 februari, säger Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och verksam vid tankesmedjan Atlantic Council (ACUS).

Tyngden kommer att ligga på det som underströks när alliansen grundades: den kollektiva säkerheten och Natos artikel 5 om att försvara varandra i en krigs- eller krissituation.

— Det blir tillbaka till det gamla, back to basics, säger Dahl.

Natos olika faser

Genom årtiondena har Nato genomgått tre olika faser, enligt den förre generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen. Det han kallar Nato 1.0 gällde från 1950 till 1991 och var kraftigt influerat av Sovjetunionens agerande och kalla kriget.

Natos förre generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen håller tal i Bryssel 2014. Arkivbild

Nato 2.0 varade från 1991 fram till 50-årsdagen 1999. Medlemsländernas säkerhet var fortsatt alliansens viktigaste uppgift men man underströk samtidigt vikten av att öka och förbättra säkerheten i Europa. Antalet kärnvapen skulle bli färre för att bevara fred och stabilitet.

Det gällande dokumentet symboliserar enligt den tidigare danske statsministern Nato 3.0, med fokus på kollektivt försvar, säkerhet och partnerskap. Avskräckning i form av både kärnvapen och konventionella vapen utgör kärnan i Natos övergripande strategi.

Om Ryssland anger konceptet att ett samarbete mellan Nato och Ryssland är av "strategisk vikt" eftersom det bidrar med stabilitet och säkerhet.

När Finland och Sverige nu ansöker om medlemskap kommer inställningen till Ryssland att vara en helt annan, uppger en officiell Natokälla för TT.

— Det kommer vara mycket mer realistiskt, till skillnad från 2010 när bedömningen var att vi befann oss i en förutsägbar och stabil europeisk säkerhetsmiljö.

— Texten var såklart en produkt av det säkerhetsklimat som rådde i Europa då. I viss mån speglade det en strävan och en konstruktiv ansats, en välkommen sådan, men 2022 skulle det vara väldigt svårt för någon av våra allierade att säga samma sak, kort och gott. Jag tror att det finns en önskan om att erkänna att vår relation försämrats på grund av Rysslands beteende.

Kärnvapenallians

Natos kärnvapendoktrin definieras i det strategiska konceptet.

Här slås fast att omständigheterna för när kärnvapen skulle kunna bli aktuella att användas är "extremt avlägsna".

Det nya strategiska konceptet väntas upprepa att så länge det finns kärnvapen så kommer Nato att vara en kärnvapenallians. Sannolikt nämns också på nytt NPT, icke-spridningsavtalet för kärnvapen.

Avsnittet lär inte genomgå någon "radikal förändring", men väl en "anpassning och modernisering". Exakt vad det innebär går inte att säga eftersom medlemsländerna sitter i förhandlingar om detta just nu, enligt källan.

— Kärnvapenavskräckning kommer att vara en nyckelkomponent i vår hållning.

Fyra stridsgrupper

Försvarsalliansen väntas också förstärka sin permanenta närvaro av trupper i alliansens östra delar. Den så kallade "snubbeltrådsstyrkan" bestående av multinationella stridsgrupper i de baltiska staterna har sedan krigsutbrottet utökats med ytterligare 40 000 man.

— Hela förstärkningen av östflanken, från Baltikum ner till Rumänien, kommer naturligtvis att märkas. Det är jätteviktigt, säger Ann-Sofie Dahl.

Hon framhåller att Natos blick de kommande åren kommer att vara fäst på Sveriges närområde.

— Med vårt medlemskap stärks också bilden av att den nordisk-baltiska regionen är strategiskt central.

Kina nämndes inte med ett ord i Lissabondokumentet men nu väntas Kina vara en viktig del av hur Nato ser på den förändrade globala maktbalansen, särskilt med tanke på landets relation till Ryssland.

— Nato är en organisation som förändras hela tiden, och den som inte förstår det tror att det är samma gamla kalla krigs-organisation som det var förr, säger Ann-Sofie Dahl.

TT
Kommentera
Kopiera länk
Dela

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.