Så ska barnmorskor stanna inom yrket
Vården skriker efter barnmorskor – och många funderar på att säga upp sig.Men det finns tydliga förbättringsområden för att barnmorskor ska trivas bättre på jobbet, visar en studie från Göteborgs universitet.
Resultaten bygger på en nationell undersökning där 2 060 barnmorskor tillfrågats om sin arbetsmiljö, och bland annat fått skatta variabler kopplade till just arbetstillfredsställelse. De svarande var i snitt 48 år gamla och hade 16 år i yrket. Nästan varannan jobbade deltid.
Enkäten genomfördes under våren 2020 och gick ut till alla barnmorskor som är fackligt anknutna via Barnmorskeförbundet och Vårdförbundet. Resultatet har sedan jämförts med en svensk arbetande referenspopulation.
Studien publiceras i tidskriften BMC Health Services Research.
Drygt hälften, 54 procent, av alla barnmorskor har funderat på att säga upp sig under det senaste året, visar en rapport från Svenska Barnmorskeförbundet. Samtidigt råder det brist på barnmorskor i samtliga Sveriges regioner enligt Socialstyrelsen.
— Därför är det viktigt att inte bara titta på vad som är dåligt i arbetsmiljön, utan också vad som är viktigt för att må bra på arbetet – och stärka det. Då kan vi locka tillbaka barnmorskor och få dem som jobbar att stanna kvar, säger Malin Hansson, som har disputerat vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och som också är barnmorska.
I en studie som 2 060 barnmorskor svarat på fick de uppskatta sin tillfredsställelse på arbetet med hjälp av olika variabler. Resultatet visade att möjligheten att utvecklas och förbättra sina kunskaper och färdigheter väger tungt för att barnmorskor ska trivas på jobbet.
— Det är också viktigt att ha en välfungerande organisationskultur, att ge en högkvalitativ vård och att vara nöjd med det arbete man utför, säger Malin Hansson.
"Ganska unikt"
TT: Gäller inte det de flesta yrken?
— Det sticker ut ändå. När man gör sådana här undersökningar kan man få svar att det är viktigt med hög lön eller hög status till exempel. Så just det här med att ha möjlighet till utveckling och kvalitet i arbetet, det är ganska unikt kopplat till arbetstillfredsställelse.
När svaren från barnmorskorna jämfördes med andra yrken såg man bland annat att barnmorskor rapporterade en högre grad av fysisk och psykisk utmattning än resten av populationen. Samtidigt angavs det som en viktig faktor som spelar in i hur väl man trivs på jobbet.
Samma sak gällde erkännande, det vill säga att medarbetare känner sig sedda och respekterade, och rollkonflikter, när man har olika förväntningar på sig från olika personer.
— Till exempel så kan barnmorskor ha en förväntning från ledningen och en från sina arbetskamrater. Det kan också finnas en otydlighet i rollfördelningen: vad ska barnmorskor göra och vad ska förlossningsläkare och undersköterskor göra?
Har pågått länge
Som arbetsgivare krävs det att man förtydligar rollerna på arbetsplatserna, ser över arbetstempot och stärker barnmorskorna i sin professionella roll, anser Malin Hansson.
— Det behövs en mer differentierad vård, att inte samma vård ges till alla utan att man utgår från den individuella födandes behov och önskemål. I dag föder i stort sett alla på sjukhus med en väldigt högt medikaliserad vård, alla behöver inte det, säger hon.
— Det skulle kunna finnas olika vårdformer, allt ifrån hemförlossning till mindre barnmorskeledda enheter och högmedikaliserad vård på sjukhus.
TT: Undersökningen genomförde före både pandemin och höstens förlossningskris, hur påverkar det?
— Det här är absolut giltigt i dag. Men jag tror att det är värre i dag utifrån det man hör från arbetsgivare, fackförbund och barnmorskor. Det här är en kris som har byggts upp under lång tid, den kom inte över natten i höstas, säger Malin Hansson.
.jpg)
